Efter kravallerna i april anmäldes den dansk-svenske högerextremisten Rasmus Paludan för hets mot folkgrupp på grund av sina koranbränningar. Hittills har liknande anmälningar inte lett till åtal. Men enligt Olof Wilske, universitetslektor i konstitutionell rätt vid Uppsala universitet, kan det inte uteslutas att åklagare nu kommer att göra en annan bedömning:
– Rättsläget står och väger, det är möjligt att det kan bli åtal. I så fall får vi se vad domstolarna säger, men hittills har bedömningen varit att det inte är hets mot folkgrupp att bränna exempelvis Koranen, säger han.
En annan brottsrubricering som nämnts i diskussionerna kring Paludans aktioner är förargelseväckande beteende, men rättsläget är inte klart. En central fråga är i vilken grad beteenden som är uttryck för åsikter ska kunna förbjudas eller om de ska skyddas av yttrandefriheten. Typiska fall av förargelseväckande beteende är att urinera på öppen gata, spela hög musik eller föra oljud.
Rasmus Paludan fick avslag på sin ansökan om att hålla möte 1 maj i Uppsala, men genomförde ändå en aktion. Varför var det inte olagligt?
– Det är inte ett brott att anordna en demonstration trots förbud, men polisen kan upplösa en sådan demonstration. Om man ställer till med bråk så kan arrangören bli åtalad, säger Olof Wilske.
– Har man däremot inte alls sökt tillstånd så kan inte polisen bara upplösa demonstrationen, då krävs att det uppstår någon form av svår oordning. Det är för att skydda spontana demonstrationer, som också ska ha möjlighet att genomföras, säger Olof Wilske.
Rasmus Paludan har aviserat att han ställer upp i det svenska riksdagsvalet med sitt parti Stram kurs. Han har nu ansökt om tillstånd för valmöten på flera platser i landet, däribland i Uppsala. Enligt ansökan vill han hålla möten i mitten av maj i Gottsunda och nära Uppsala moské. Polisen har ännu inte fattat något beslut med anledning av hans ansökan.
När Paludan dök upp vid moskén i Uppsala den 1 maj blev det tumult. Han flydde från platsen i bil sedan flera personer rusat mot honom. Situationen kunde lugnas ned men två personer greps, en av dem misstänkt för skadegörelse och våldsamt motstånd, den andre misstänkt för blåljussabotage efter att ha sparkat på en polisbuss.