Vad gör Upplands åkrar unika?
– Upplands åkrar tillhör de bördigaste jordarna i landet. De har ofta en lerhalt på 15–50 procent, vilket är en bra sammansättning för att hålla kvar vatten och näring i jorden. Upplands lerjordar har sitt ursprung i kalkhaltig berggrund och är därför naturligt rika på kalk. De har ofta en bra struktur så att rötterna kan gå ner djupt i marken och söka vatten. Detta ökar grödornas chanser till bra tillväxt trots perioder av torka.
– Ytterligare en egenskap hos lerjordarna är att de innehåller mycket näringsämnen som successivt blir tillgängliga för växtrötterna genom vittring. Alla dessa goda egenskaper gör att jordarna inte utarmas och kan försörja oss under lång tid.
– Mer sandiga jordar finns också. De håller vatten och näring sämre men är ändå viktiga eftersom de är lämpligare än lerjord för vissa grödor.
Hur har odlingsjordarna runt Uppland tillkommit?
– De har bildats efter istiden. Uppland låg för 9 000–10 000 år sedan på botten i ett stort hav och området där Uppsala idag ligger var en djup sänka. Lera följde med isströmmar ut i havet, sedimenterade på bottnarna och bildade den så kallade glacialleran.
– När landet successivt höjdes svallades leran från de högre partierna ut över de lägre partiernas glaciallera och bildade den postglaciala leran och de lerjordar som vi idag odlar i. Sandpartiklar transporterades inte så långt som leran utan sedimenterades kring åsarna och andra högre partier i landskapet.
Hur står sig Upplands jordar internationellt?
– Lerjordarna i Uppland står sig mycket bra eftersom de är så näringsrika och trots torkperioder kan ge relativt höga skördar. Upplands jordar klarar det moderna jordbruket väl, speciellt lerjordarna som har bra struktur.
Vad bör vi tänka på inför framtiden för att bevara våra goda jordar?
– Internationellt sett börjar det bli brist på odlingsmark. Som läget ser ut i världen behöver Sverige öka sin självförsörjningsgrad så att vi inte är så beroende av livsmedelsimport som vi har blivit. Det kan inte vara försvarbart att vi importerar så stor andel från övriga världen som så väl behöver maten bättre själv.
– Enligt klimatprognoserna kommer vädret i södra Europa att bli torrare medan vi kommer att få varmare klimat i Sverige. Därmed ökar förutsättningarna för ännu högre skördar i Uppland. Många låglänta kustområden där en hel del av världens odlingsjordar ligger kan komma att svämmas över oftare och bli svårare att odla på.
– Kontentan är att vi behöver tänka långsiktigt och spara de goda jordar vi har, såväl lerjordar som lättare jordar, då de kommer bli än viktigare för framtidens invånare, såväl här som i övriga världen.
Uppsala stad fortsätter att växa och behöver mark. Var ska det byggas om åkermark inte bör användas?
– Vi bör tänka på att använda marken mer effektivt. Till exempel bygga fler våningar på befintliga lokaler och nya byggen i företags- och handelsområden. Nu försvinner mycket värdefull åkermark vid byggandet, exempelvis i östra Fyrislund. Vi bör förtäta så långt det går i harmoni med behovet av parker och andra grönytor. Gröna områden kan förenas med en tätare, intensivare stad.
Uppsala som stad fortsätter att expandera och behöver mark. Var ska det byggas om åkermark inte bör användas?
– Man kan också prioritera att sprida verksamheter till kransorter i högre grad. Dock bör behovet av effektiv markanvändning gälla även där. Om vi trots dessa åtgärder måste bygga ut staden är det inte rimligt att vi fortsätter att i första hand bygga på åkermark som hittills.