Där forskning och företagande möts
Uppsala Bio-X är ett försök att skapa nya företag från akademisk forskning. Fler bolag ska se dagens ljus om forskare och företagare kan länkas samman. Det handlat om avancerad teknologi och målet är att jobb och pengar ska hamna i Uppsala.
Jonas Åström och Madeleine Neil från Uppsala bio hoppas att Bio-X ska ge fler nya företag i Uppsala.
Foto: Patrik Lundin
- Syftet är att skapa en mötesplats för forskning och företagande. Vi har en lång tradition av det i Uppsala genom Pharmacia som hade täta kontakter med forskarvärlden. Man tog en stor del av de ekonomiska riskerna i tidiga skeden av forskningsprojekt som hade potential att bli nya produkter, säger Jonas Åström projektledare vid Uppsala Bio.
Sedan Pharmacia såldes ut och styckades upp finns inte det risktagandet. Bio-X roll är att återskapa det och den nya bioteknikindustrin i Uppsala har hakat på. Representanter för företag som GE Healthcare, Phadia och Orexo sitter med i Bio-X vetenskapliga råd. Genom sitt deltagande får de insyn i vad som är på gång och kan ge hjälp och satsa resurser i projekt som de anser är intressanta. Projekten ska vara tvärvetenskapliga. Det innebär att forskare från olika områden ska delta för att hitta de bästa lösningarna.
Enligt Jonas Åström är intresset för att komma med nya idéer stort.
- Senast vi gick ut och efterfrågade idéer fick vi in ett 20-tal. Av dem tittar vi vidare på två som kan bli nya Bio-X projekt. I dag har vi tre på gång och planerar att ta in minst ett till under nästa år, säger han.
Forskning och företagande är vitt skilda världar och i mötet mellan dem blir företagarnas erfarenheter av att se och värdera möjligheterna att skapa en säljbar produkt avgörande. Ett av Bio-X projekt heter Camdia som utvecklat en högkänslig diagnostisk metod för att finna "markörer" i ett vanligt blodprov som avslöjar om en människa har tarmcancer. Till partner har Camdia fått företaget Olink som arbetare med liknande teknologier.
- Vi ställer vår teknologi och våra erfarenheter till förfogande för Camdia och kan bli en partner om och när deras teknologi ska kommersialiseras. Vi har bland annat gjort en del inledande marknadsundersökningar, säger Olinks vd Björn Ekström.
Han ser Bio-X som en viktig bit för att idéer av det här slaget ska kunna utvecklas så långt så att det går att avgöra om de är kommersiellt gångbara. Om Olink kommer att investera i Camdia kan dock inte Björn Ekström säga i dag.
- Det är oerhört svårt att veta. Hittar vi bra markörer för att diagnostisera cancer så finns en stor marknad. Rättigheterna till projektet har de som tagit fram idén. Vi är bara en partner. De stora riskerna tar Bio-X i det här skedet, säger han.
Varje projekt får upp till två miljoner kronor om året i bidrag från Bio-X. Huvuddelen av pengarna kommer från forskningsstiftelsen Vinnova som ger Uppsala Bio tio miljoner kronor om året under tio års tid. Även Uppsalas bioteknikindustri, offentlig sektor och Uppsalas två universitet stöttar initiativet.
Uppsala Bio-X sätt att jobba har rönt intresse också utomlands. Bioteknikregioner i Berlin och Cambridge har hört av sig och vill veta hur arbetet fungerar.
Så här kan processen i Uppsalas Bio-X gå till
1. Några läkare vid Akademiska sjukhuset har i sitt dagliga arbete problem med att diagnostisera cancersjukdomar. Med bättre metoder skulle sjukdomen kunna upptäckas tidigare och fler liv räddas.
2. Idén presenteras för Bio-X vetenskapliga råd som tar ställning till om den är värd att utveckla. I rådet sitter representanter från industri och akademi. Om allt faller väl ut formas ett projekt kring frågeställningen som stöds av Bio-X.
3. En forskargrupp med representanter från olika discipliner tar sig an problemet och inleder arbetet. Från nu granskas utvecklingsarbetet av Bio-X vetenskapliga råd varje halvår. Inriktningen fokuseras mot att visa att den tänkta lösningen fungerar så att en kommersiell produkt kan utvecklas.
4. Ser det ut att lyckas får projektet stegvis stöd under två år innan det är dags att stå på egna ben. Oftast bildar den grupp som jobbat med idén ett bolag där också andra intresserade bolag kan köpa in sig och bidra med kapital och kompetens. Går allt bra så leder idén till att Uppsala får ett nytt företag.
1. Några läkare vid Akademiska sjukhuset har i sitt dagliga arbete problem med att diagnostisera cancersjukdomar. Med bättre metoder skulle sjukdomen kunna upptäckas tidigare och fler liv räddas.
2. Idén presenteras för Bio-X vetenskapliga råd som tar ställning till om den är värd att utveckla. I rådet sitter representanter från industri och akademi. Om allt faller väl ut formas ett projekt kring frågeställningen som stöds av Bio-X.
3. En forskargrupp med representanter från olika discipliner tar sig an problemet och inleder arbetet. Från nu granskas utvecklingsarbetet av Bio-X vetenskapliga råd varje halvår. Inriktningen fokuseras mot att visa att den tänkta lösningen fungerar så att en kommersiell produkt kan utvecklas.
4. Ser det ut att lyckas får projektet stegvis stöd under två år innan det är dags att stå på egna ben. Oftast bildar den grupp som jobbat med idén ett bolag där också andra intresserade bolag kan köpa in sig och bidra med kapital och kompetens. Går allt bra så leder idén till att Uppsala får ett nytt företag.
Så jobbar vi med nyheter