Dansgolvsvältare genom åren

Dansgolvet är musikens motsvarighet till modeindustrins catwalk. Ingen annanstans är det så lätt att känna av trender och upptäcka varthän musikvindarna blåser som inne på en svettig nattklubb.
Ena kvällen kan det vara ramsor på rumänska som får publiken att skaka loss tills brallorna spricker. Nästa gång kan det vara ett specifikt basljud eller ett pianoackord som tar över och dominerar totalt, innan nästa flyktiga musiktrend sveper in och gör rent hus med det gamla.
Rastlösheten inom den elektroniska dansmusiken leder ofta till att man kan härleda ett specifikt musikaliskt uttryck till ett visst år, ibland till och med till ett visst datum.

Fram till och med juli 1977 spelades nästan all discomusik in av stora akustiska orkestrar. Men den sommaren släppte discodrottningen Donna Summer singeln I feel love, en stegrande låt med en puttrande syntbas och ett närmast mekaniskt beat.
Producentgeniet bakom soundet, Giorgio Moroder hävdade att låten symboliserade framtiden. Och han kunde inte ha haft mer rätt.
I Tyskland hade visserligen inflytelserika band som Kraftwerk och Tangerine Dream redan gjort uppmärksammade pionjärinsatser för den elektroniska popmusiken, men inga hade såsom Giorgio Moroder och Donna Summer lyckats integrera den stela elektroniken med den glammiga discon och förvandla soundet till ett rykande hett topplistematerial.
Ett par år efter att elektrifieringen av discomusiken hade inletts befann sig dåvarande diskjockeyn Tor Wirsén på skivaffären Tropez Records i Uppsala. Där skulle han, som en av de första i stan, lägga vantarna på en annan tolvtummare som också skulle få en epokgörande betydelse för den dansanta populärmusikens utveckling.
- Varje vecka brukade affären lägga undan ett fyrtiotal nya, direktimporterade skivor till mig. Jag minns fortfarande tydligt när jag kom hem från "Troppan", tog fram Rapper's delight med Sugarhill Gang ur skivhögen och lyssnade. Och jag tänkte: "Vad fan är det här? ... Men vänta, det här är ju bra!", berättar han.

Det Tor Wirsén hörde var en av musikhistoriens första rapsinglar, 14 minuter och 37 sekunder av rytmiskt prat ovanpå ett groove hämtat från Chics hitlåt Good times. Tor Wirsén bestämde sig genast för att använda sig av skivan vid nästa utekväll på Flustret.
- Som diskjockey försöker man oftast blanda etablerade hits med nya mer okända låtar som man ändå tror att publiken kommer att gilla. Rapper?s delight var en sådan låt.
Efter filmsuccén Saturday Night Fever 1978 prånglade de flesta skivbolag ut discoplattor i parti och minut. Genren urvattnades samtidigt som en högljudd skara rockfans bedrev hatkampanjer mot dansmusiken under mottot "Disco sucks!".
När Kiss kombinerade hårdrock och disco i den innovativa listettan I was made for lovin' you i maj månad 1979 lyckades de inte sätta någon ny trend. Snarare bidrog de till att leda dansmusiken in i en återvändsgränd.

Den 12 juli 1979 inföll sedan det som skulle komma att kallas för discons "dödsdag". Ett demonstrationståg mot disco arrangerades i Chicago där lp-skivor förstördes offentligt och ett mindre upplopp bröt ut.
Luften gick ur den traditionella discon och i början av 1980-talet var nattklubbspubliken redo för helt nya tongångar. Tomrummet fylldes med den ena dansmusiktrenden efter den andra i ett allt högre tempo.
- Hela 1980-talet var enormt. Det kom massor av roliga grejer hela tiden. Det var olika varianter av house, funkiga hits av Prince, new wave, reggaehits och tidig techno.

Vilka var 1980-talets populäraste dansgolvsfyllare i Uppsala?
- Oj, det var väldigt många. Riktiga discorökare som Born to be alive med Patrick Hernandez och You make me feel (mighty real) med Sylvester James fungerade under hela 1980-talet. Men den mest effektiva låten alla år var James Browns Sex machine. Den blev jag aldrig av med. Jag spelade den ända tills jag slutade som diskjockey 1995.
Den första discovågen var redan historia när dansmusikentusiasten Calle Dernulf började sända närradio i Stockholm 1982. Han var 16 år och tvärsäker i sin uppfattning. Disco var ute men funken var ny och häftig.
- På ett sätt hade jag bättre koll då, i den meningen att jag var så bestämd. Men snart insåg jag ju att funken inte alls var speciellt ny då. Och när jag hörde Planet Rock med Afrika Bambaataa & The Soulsonic Force träffade den helt rätt. Det var via hiphoparen Bambaataa som jag började intressera mig för elektronisk musik på allvar, berättar han.
Numera är Calle Dernulf producent på Sveriges Radio där han har sänt klubb- och dansmusikprogram sedan 1995. Och han är inte ensam om att utnämna Planet Rock från 1982 till en av de mest revolutionerande singlarna i musikhistorien.
- Afrika Bambaataa samplade Kraftwerklåtarna Trans Europe Express och Numbers. Han använde dem som ett discobeat och rappade till dem. Därmed föddes inte bara genren electro. Låten banade också väg för bland annat house och techno. Planet Rock var inte grunden till allt, men det är omöjligt att bortse från den, förklarar Calle Dernulf.

Under många år framöver tog den elektroniska musiken flera språng över Atlanten och den utvecklades i olika faser. Techno och house uppstod i städerna Detroit och Chicago. Men det var först när musikstilarna nådde Europa som den verkliga explosionen kom. Calle Dernulf menar att det går att dra paralleller till jazzhistorien.
- De största jazzmusikerna kom från USA. Men det var först när de spelade i Europa som de fick den respekt de förtjänade, säger han.
Under 80-talet tävlade japanska ingenjörer om att skapa de bästa elektroniska musikinstrumenten. Företaget Roland lanserade bland annat synten TB-303, avsedd för gitarrister som behövde ett konstgjort baskomp. Men maskinen blev i stället ett viktigt verktyg för housepionjärer och en grundförutsättning för genren acid house som tog Storbritannien med storm i slutet av 1980-talet.
- Sommaren 1988 kallades för "The summer of love" i England. Folk tog ecstasy och dansade hela natten lång. I Sverige gjorde avsaknaden av droger att klubbmusiken inte fick samma genomslag. Men det tycker jag var ganska bra. Här var det i stället de verkliga musikentusiasterna som gick till klubbar, säger Calle Dernulf.

Men när 90-talets ravekultur fick fäste i Sverige urartade den ändå snart till en jakt på drogskandaler.
- Jag var på Docklandsfesterna i Stockholm några gånger. I början var de riktigt bra men mot slutet blev det löjligt. Alla gick runt och undrade vem som var civilklädd spanare och vem som var langare. Det var ett medialt jippo, säger Calle Dernulf.
Från och med 70-talets discofeber och fram till ravefesterna på 90-talet hade tempot i dansmusiken stadigt ökat. När subgenren gabber slog igenom i Nederländerna nådde musiken hastigheter på 180 bpm (beats per minute) och dess kommersiella motsvarighet happy hardcore toppade hitlistorna.
I England utvecklades i stället höghastighetsgenrerna jungle och drum & bass med hysteriska trumloopar och djup bas. När trancemusiken började ta över blev den en sorts motreaktion till den allt hårdare och snabbare dansmusiken.
- Trance var egentligen en ny version av det tidiga 90-talets techno. Den var nämligen väldigt melodisk. Det som hände sedan var att den råa technon smälte samman med den melodiska trancemusiken, säger Calle Dernulf.

Under 2000-talet har även indiepoppubliken omfamnat den elektroniska dansmusiken, en utveckling som inte alls förvånar Calle Dernulf.
- Det är nog det roligaste som har hänt inom dansmusiken under 2000-talet. Och det var egentligen helt naturligt. I Storbritannien har det aldrig funnits några vattentäta skott mellan indiepopen och klubbmusiken. De gamla britpopparna Blur släppte till exempel ofta klubbmixar av sina låtar, förklarar Calle Dernulf.
Liksom all annan trendkänslig verksamhet så går utvecklingen i vågor.
- När indiepopen blev "klubbifierad" ville många höra extremt minimal house och techno. Det har varit väldigt "blippbloppigt" ett tag nu. Framöver kommer vi att få en tillbakagång till varmare melodier igen.
Han tror också att de musikaliska korsbefruktningarna kommer att bli ännu fler i framtiden.
- Dagens tonåringar har tillgång till allt via nätet. Jag tror att de kommer att skapa oerhört spännande musik om några år.

Dansgolvsvältare genom åren

En massa subgenrer har gjort sitt definitiva intåg på dansgolven under 2007. Men vad var det för genrer som gällde förr i tiden, och vad väntar runt hörnet? FREDAG har gjort en djupdykning i dansmusikens förlovade plaskdamm.