Dåligt stöd till avhoppare från gymnasiet
Allt färre elever i Uppsala hoppar av gymnasiet. Men de som lämnar skolan får dåligt stöd, trots att kravet på kommunerna skärptes på den punkten för två år sedan. Först nästa vecka ska beslut tas om hur stödet ska läggas upp.
- Många ungdomar var besvikna att ingen har haft kontakt med dem tidigare. De var ilskna: "Är det dags att höra av sig nu?", berättar Ali Moulavi, projektansvarig på kontoret för vård och bildning.
Många är passiva
Kartläggningen visade att det fanns 617 ungdomar mellan 16 och 19 år i Uppsala som inte går i gymnasiet eller i annan utbildning. Men alla gick inte att få tag på. Av de 420 som kunde lokaliseras var det nära 200 som helt saknade sysselsättning.
- De är passiva, blir försörjda av sin familj, säger Ali Moulavi.
Han tror att det finns ännu fler ungdomar som kartläggningen inte lyckades fånga in, ungdomar som inte finns i register hos arbetsförmedlingen eller inom skolväsendet.
- Det är en gråzon. Jag uppskattar att det är kring 100 eller 200 ungdomar.
Totalt handlar det alltså om mellan 700 och 800 ungdomar som inte börjat i gymnasiet eller som hoppat av utan att börja någon ny utbildning. I juli 2005 blev skollagen tydligare med att kommunerna måste erbjuda individuella åtgärder för de här ungdomarna.
Delat ansvar
Fram till nu har det inte gjorts i Uppsala. Det har inte varit klart vilken del inom Uppsala kommun som ska ha ansvar för att följa upp och ha kontakt med den här gruppen. I nästa vecka ska ett förslag behandlas i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden. Det går ut på att ansvaret delas mellan kontoret för vård och bildning (UVB) och kontoret för teknik och service (UTS).
Ungdomarna som blev uppringda i kartläggningen fick därmed berätta om sin situation, men kunde inte få stöd för att komma vidare.
- De flesta frågade vad vi kunde erbjuda dem. Men så länge vi inte har ett uppdrag kan vi inte erbjuda dem något, säger Ali Moulavi.
Färre hoppar av
Samtidigt som ungdomar utanför gymnasieskolan inte fått kontinuerligt stöd är det färre av dem som går på gymnasiet som hoppar av. Förra läsåret bestämde sig cirka 170 elever i Uppsalas kommunala gymnasier för att sluta i förtid. Läsåret innan hoppade 197 elever av. Äldre statistik är inte riktigt jämförbar, då samlades uppgifter in per kalenderår. Men uppfattningen är att avhoppen har minskat under flera år.
- Avbrotten har kontinuerligt minskat, säger Maud Ededal, projektledare inom gymnasiestaben.
Små undervisningsgrupper och specialutformade individuella program i kombination med arbetspraktik är några av åtgärderna som hjälpt elever stanna kvar i skolan.
- Skolorna har blivit bättre på att hitta individuella lösningar, säger Ove Bergvall, gymnasiechef.
FAKTA
Få kommuner tar ansvar för avhoppade
Sedan 1 juli 2005 finns en ny bestämmelse i skollagen: "En hemkommun skall löpande hålla sig informerad om hur de
ungdomar i kommunen som fullgjort sin skolplikt men som inte fyllt 20 år är sysselsatta, i syfte att kunna erbjuda dem
lämpliga individuella åtgärder."
Mindre än varannan kommun i Sverige har en handlingsplan för hur ungdomarna i den gruppen ska följas upp, visade en undersökning från Skolverket i höstas.
I hela landet var det 2005 cirka 35 000 ungdomar mellan 16 och 20 som hoppat av eller aldrig börjat gymnasieskolan.
Så jobbar vi med nyheter