Videon är inte längre tillgänglig
Landstinget i Uppsala län beställde förra året vård av privata vårdgivare för 1,5 miljarder kronor. Att vårdgivarna uppfyller de ekonomiska krav som landstinget ställt kontrolleras noga, men vårdens kvalitet prövas inte i lika stor utsträckning, enligt en revisionsrapport.
– Den uppföljning och kontroll vi har är helt otillräcklig, säger Vivianne Macdisi, socialdemokratisk ledamot och andra vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsstyrelsen.
Varje månad gör Hälso- och sjukvårdsstyrelsen en ekonomisk uppföljning, medan kvaliteten på vården studeras årligen genom att tjänstemän granskar redovisningar från vårdgivarna. I dem ska vårdcentralerna bland annat rapportera hur personalsituationen ser ut, hur läkemedel används och om något negativt har inträffat.
I årsredovisningarna rapporterar vårdgivarna i hur många fall de ställt diagnos, men inte vilka diagnoser som ställts eller vilka åtgärder som satts in. Enligt Vivianne Macdisi har Hälso- och sjukvårdsstyrelsen större möjligheter att kontrollera verksamheten än de som i praktiken används.
– I rapporten står att vi har bra möjligheter till granskning. Att man tagit sig rätten att göra en bra granskning betyder inte att man faktiskt gör det, säger Vivianne Macdisi.
Landstinget gör inga inspektioner hos vårdgivarna om det inte kommer till deras kännedom att fel har begåtts. Enligt revisionsrapporten är det ”oklart hur vårdkvaliteten i de levererade tjänsterna följs upp”. Vivianne Macdisi efterfrågar en bättre kontroll.
– Det är ett absolut måste om vi ska ha fler vårdgivare. Hälso- och sjukvården är en säkerhetsbransch. Kontrollen av kvaliteten och patientsäkerhet i vården är en av de viktigaste frågorna som hälso- och sjukvårdsstyrelsen ska ägna sig åt, vilket inte görs.
Hälso- och sjukvårdstyrelsens ordförande Anna-Karin Klomp betonar att det i revisionsrapporten framgår att landstingets uppföljning av privata vårdgivare är god. Om att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen fokuserar mer på ekonomiska indikatorer än kvalitativa säger hon:
– Det är ett område vi kan utveckla. Vi är inte så bra som vi kan bli.
I rapporten har ett antal privata vårdgivare i Uppsala län intervjuats. Enligt dem efterfrågar landstinget sällan information som rör vårdkvalitet. Anna-Karin Klomp menar att vårdkvalitet är svårt att mäta. Det gäller särskilt primärvård.
– För just primärvård finns inte samma generella överenskommelser om hur kvaliteten ska mätas. Inom specialistvården finns mer erkända kvalitetsmått, säger Anna-Karin Klomp.
Landstinget har det huvudsakliga ansvaret för att alla privata vårdgivare de har avtal med följer Socialstyrelsens regler för god vård och patientsäkerhet. Informationen om hur vårdkvaliteten ser ut hos privata vårdgivare är knapp enligt Hillevi Ryd, statistikansvarig för Socialstyrelsens patientregister. Privata vårdgivare lämnar nämligen sällan information till Socialstyrelsen.
– För patientsäkerheten är det oerhört viktigt. Vi har ingen kontroll på dem. Frågan är hur mycket kontroll landstingen har, säger hon.
I Uppsala län rapporterar två privata vårdgivare in till Socialstyrelsen. Att inte rapportera in uppgifter om vårdkvalitet får inga påföljder.
– Vi kan tjata, men vi har inga sanktionsmöjligheter, säger Hillevi Ryd.
Anledningarna till att få av de privata vårdgivarna inte rapporterar in kan vara såväl ovana, ovilja och att det tar tid att lämna uppgifterna, menar hon.
– Det finns privata vårdgivare som vill göra rätt för sig, andra har ringt in och frågat ”vem ska betala det här?”