När samma undersökning gjordes år 2010 hade länsrådet, som då ledde förvaltningen, ett förtroende som mätte 71 på en 100-gradig skala. Peter Egardt fick 43 i förra årets undersökning. Enligt företaget IC-quality, som gjort undersökningen, motsvarar det cirka 50 procent av personalen.
När det gäller ledningen som helhet är siffrorna betydligt högre, men tendensen är sjunkande.
Lars-Thure Nordin, som är huvudskyddsombud vid länsstyrelsen, tror att resultatet kan bero på att Peter Egardt är mer av en ”myndighetsperson” än hans företrädare Anders Björck.
– Vi hade en mjukare tillvaro under Anders Björck. Vår nuvarande landshövding har tagit mycket mer aktiv del i att leda arbetet. Det har fått konsekvenser bland annat i att vissa har känt sig överkörda i sitt arbete, säger han.
Lars-Thure Nordin tänker främst på beslutet om Seminarieparken då Peter Egardt gick emot länsstyrelsens egna experter.
– Det hände visserligen efter att undersökningen gjordes men är aldrig trevligt och lite märkligt. Å andra sidan så stödde han oss fullständigt när det gäller det marina reservatet öster om Gräsö som också har varit en kontroversiell fråga, säger han.
Sacos ordförande Åsa Norling Staland anser att Uppsala län just nu har en landshövding som verkar mycket utåt.
– Han har många uppdrag och är borta mycket. Samtidigt betonar han att han är myndighetschef. Jag tror det lett till att personalen känner att de har dålig koll på vem han är och vad han gör. Många tycker också att han har en mer auktoritär ledarstil än sin föregångare, och det kan vara en förklaring till de låga siffrorna, säger hon.
Företrädaren Anders Björck lade över mycket av det interna myndighetsarbetet på sitt länsråd.
– Så det är en stor omställning för oss, säger Åsa Norling Staland.
Den stora frågan för organisationen anser dock både Åsa Nordling Staland och Lars-Thure Nordin är stressen. Undersökningen visar att en majoritet av de tillfrågade anser att de upplever stress på arbetsplatsen. Drygt hälften tycker inte att de har tillräcklig tid att klara sina arbetsuppgifter. Arbetssituationen som helhet får 57 på den 100 gradiga skalan, år 2010 var det 64.
– Vi är utsatta för hårt tryck från flera håll. Vi har mindre ekonomiska resurser och mycket datorarbete. Dessutom får vi många remisser med kort deadline som vi måste kunna svara snabbt på, vid sidan av våra ordinarie arbetsuppgifter, säger Åsa Norling Staland.
Hon tycker att medarbetarenkäten generellt har väl låga siffror men betonar att det varierar stort mellan olika avdelningar.
– Mycket beror på att vi har hög arbetsbelastning på många håll. Det har vi alltid haft. Från årsskiftet har en ny organisation trätt i kraft som ska förstärka kapaciteten för ledning och styrning av verksamheten.
Blir det bättre?
– Vi får hoppas det. Men det är väl så att resurserna inte räcker. Vi skulle behöva mer pengar så att vi kan bli fler eller så skulle vi behöva minska en del av våra arbetsuppgifter. Vissa går på knäna, säger Åsa Norling Staland.
Förtroendet för myndigheten som helhet har inte förändrats sedan 2010. Då ansåg drygt hälften av de tillfrågade medarbetarna att länsstyrelsen var en attraktiv arbetsplats.