Dålig sömn stör blodsockret

Det visar resultaten av en unik studie bland drygt 140 män i Uppsala, som publiceras i den välrenommerade facktidskriften Chest.
– Vår studie ger starkt stöd för att upprepade andningsuppehåll under sömnen kan bidra till nedsatt förmåga att använda insulin och därmed risken för att utveckla diabetes, säger professor Eva Lindberg vid Akademiska sjukhusets lung- och allergiklinik.
I studien har männen med drygt 11 års mellanrum genomgått en undersökning av hur de andas under sömnen och av kroppens förmåga att använda hormonet insulin för att sänka blodsockret efter ett sockerpåslag.

Ingen tidigare studie har under tillnärmelsevis så lång tid studerat sambandet mellan störningar i andningen under sömnen, nedsatt så kallad insulinkänslighet och diabetes.
Redan när männen undersöktes första gången såg forskarna ett samband mellan störd andning under sömnen och försämrad förmåga att utnyttja insulin för att snabbt sänka en blodsockertopp. Det sambandet hade förstärkts när männen på nytt undersöktes efter 11 år.
– De som hade många andningsuppehåll när studien startade hade försämrats mer i insulinkänsligheten än de som inte hade någon sådan sömnapné. Ju fler och ju längre andningsuppehåll och ju sämre syresättning av blodet under sömnen, desto mer försämrades insulinkänsligheten, säger Eva Lindberg.

En del av männen hade redan vid den första undersökningen så många och så långa andningsuppehåll att de erbjöds så kallad CPAP-behandling i hemmet för att hålla luftvägarna öppna när de sov.
– Glädjande nog såg vi att användning av CPAP- apparaten verkar ha skyddat mot försämring av insulinkänsligheten. Ju längre tid de använt CPAP, desto mindre var försämringen, säger Eva Lindberg.

I dag brukar patienter som både har många andningsuppehåll och är trötta under dagen erbjudas CPAP-behandling. Är det dags att rutinmässigt erbjuda CPAP-behandling även när andningsuppehållen inte leder till dagtrötthet, för att minska risken för insulinstörningar och diabetes?
– Nej, jag anser inte att våra resultat räcker för att ändra rekommendationerna om vilka som bör erbjudas CPAP. Däremot finns goda skäl att starta en kontrollerad klinisk studie kring hur insulinkänsligheten utvecklas hos en försöksgrupp som får CPAP och en kontrollgrupp som inte får det.