Dålig kunskap om trycksår

Det finns stora brister i kunskaperna om trycksår inom vården. Allra störst är kunskapsbristerna bland sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskestudenter när det gäller tryckavlastande åtgärder för att förebygga uppkomsten av trycksår.

Uppsala2013-09-20 07:54

Det framgår av en studie som publiceras på nätet i facktidskriften International Wound Journal.
– En större utbildningssatsning för att öka kunskaperna om trycksår är helt nödvändig, både inom vården och på vårdutbildningarna, säger sjuksköterskan Lena Gunningberg, professor vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet.

Upprepade undersökningar har visat att trycksår är ett stort problem bland patienter som ligger inne på sjukhus, men i Sverige har ingen tidigare studie undersökt kunskaperna om trycksår bland dem som vårdar eller ska vårda dessa patienter.

Studien omfattar 415 sjuksköterskor, undersköterskor och sjuksköterskestudenter i Mellansverige, som alla besvarade ett omfattande formulär med flervalsfrågor om trycksår. Antalet rätta svar låg i genomsnitt strax under 60 procent. Sjuksköterskestudenterna hade något fler rätta svar än sjuksköterskorna som i sin tur klarade frågorna lite bättre än undersköterskorna.
– Inom alla tre grupperna var dock kunskaperna otillfredsställande. Exempelvis kände de allra flesta inte till att orsaken till trycksår är syrebrist i vävnaden och bara en mindre del visste hur patienterna ska vändas i sängen för att få störst minskning av risken för trycksår, säger Lena Gunningberg.

Sjuksköterskorna och undersköterskorna fick också frågor om vad de i praktiken gjorde för att förebygga trycksår i arbetet med främst äldre patienter på sjukhusens vårdavdelningar. Ett vanligt svar var att man inte hade tid att vända patienterna.
– Tidsbrist anges ofta som ett hinder för att genomföra evidensbaserade åtgärder inom vården. Det är viktigt att diskutera om detta är det verkliga skälet, eller om det handlar om hur olika uppgifter värderas och prioriteras, säger Lena Gunningberg.

Vid kliniskt träningscentrum vid Akademiska sjukhuset startar senare i höst en studie för att med hjälp av ett speciallakan med trycksensorer öka sjuksköterskors och undersköterskors praktiska färdigheter i att minska risken för trycksår.
– Trycksensorlakanet är kopplat till en monitor vid sänggaveln. Det, ger vårdpersonalen återkoppling om hur högt trycket är på olika delar av kroppen. Vi hoppas att det ska bli ett hjälpmedel för att lägesändra riskpatienter så att trycksår inte utvecklas, säger Lena Gunningberg.

FAKTA: TRYCKSÅR

Trycksår medför ett stort lidande för patienter och stora kostnader för samhället. En nyligen gjord nationell kartläggning visar att var sjätte patient som ligger inne på sjukhus och var sjunde patient på kommunala vårdboenden har trycksår. I några procent av fallen är såren så djupa och omfattande att de tar många månader att läka.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!