Dålig ekonomi drabbar utsatta elever
Grundskolorna i Uppsala kommun kan framöver tvingas att minska insatserna för elever i behov av särskilt stöd. Små undervisningsgrupper eller individuella lösningar kommer heller inte att kunna erbjudas i önskad omfattning. Orsaken är den skrala ekonomin.
Bara 6 av 61 grundskolor gick med plus i kassan under 2003. En av de skolorna var Stordammens skola i Sävja, en skola som dessutom har hög lärartäthet.
- Vi är en frisk skola med lite sjukskrivningar och låg omsättning på personal. Vi har tydliga mål och en tydlig struktur som skapar trygghet, och ur trygghet kommer utveckling, säger skolans rektor Gabriella Ekström.
Stordammen har hamnat i en god cirkel. Man inte behöver lägga tid på rehabiliteringsfrågor eller på att rekrytera ny personal och vikarier och kan i stället ägna sig åt utveckling och marknadsföring. På så sätt har man skaffat sig extraintäkter som motsvarar ungefär fem lärare.
— Vi söker pengar ur fonder och via EU. Vi marknadsför oss, föreläser och tar emot studiebesök där vi berättar om vår skola, säger Gabriella Ekström.
Gottsundaskolan/Treklangen gick över 6 miljoner back 2003, mest i kommunen.
— Det har funnits en kultur i Gottsunda att det inte gör något om skolan kostar för mycket, kommundelen har alltid skjutit till medel. Men nu går inte det längre, säger Lennart Gustavsson, som tillträdde som rektor i höstas.
Nu har man skurit i organisationen för att få bukt med ekonomin.
— Vi är cirka 20 färre i personalen jämfört med för ett år sedan. Det kan låta brutalt, men det är enda sättet att spara på. Nu tror vi att första kvartalsrapporten kommer att visa att vi är på väg mot balans i ekonomin, säger han.
I sammanställningen redovisas också en jämförelse av lärartätheten på alla kommunala grundskolor inklusive förskoleklass. Den genomsnittliga lärartätheten per 100 elever i kommunen är 7,3. På Stenhagenskolan, Stordammen och Bäcklösaskolan går det 10 lärare per 100 elever, medan det bara går 5 lärare på 100 elever på Björklinge kyrkskola.
— Lärartäheten är för låg. Vi har prioriterat speciallärare men vi hade kunnat minska gruppstorlekarna och ökat lärartätheten i stället, säger Jan Karlsson, rektor på Björklinge kyrkskola och på Skuttunge skola, som ligger på ungefär samma nivå.
Av sammanställningen framgår också att Uppsala kommun klarar sig bra när det gäller betygen i nian. 91,4 procent av eleverna i Uppsala var behöriga till gymnasiet, jämfört med 89,7 procent i genomsnitt i riket.
Så jobbar vi med nyheter