''Dålig dialog kring skolbeslut''

Den 19 december tar politikerna beslut om Uppsalaskolornas framtid. Flera år av utredningar kring vilka skolor som ska läggas ner kan då vara till ända. Men bland elever och personal finns en oro för att besluten fattas utan hänsyn till deras synpunkter

Uppsala2007-11-22 00:01
Flera skolor i Uppsala är kritiska till hur politikerna hanterat frågan om skolnedläggningar. Föräldrar och personal tycker sig ha fått för lite information och känner sig inte lyssnade på.
- Det hela har skötts bedrövligt, säger Karine Elihn som är förälder på Flogstaskolan.

Karine Elihn tycker att skollokalsutredningen hanterats under all kritik. För några veckor sedan bad föräldrarna i Flogstaskolan att få komma till ett av barn- och ungdomsnämndens möten för att argumentera för Flogstaskolans bevarande. Men nämndens ordförande Cecilia Forss (m) sa nej.
Protokollet från Flogstaskolans medborgardialog har heller inte publicerats på kommunens hemsida som protokollen från övriga skolor. Flogstaföräldrarna är därför rädda att synpunkterna som kom fram inte tas hänsyn till.
-Vi har inte fått någon information sedan i våras och känner oss väldigt frustrerade. Politikerna verkar inte ta det här på allvar, säger Karine Elihn.

På Valsätraskolan och Lyckeboskolan, som båda har hotats med nedläggning, finns också ett missnöje med informationen. Efter vårens medborgardialog har de inte fått någon återkoppling från politikerna.
- Då fick vi intrycket att de lyssnat på oss, men sedan har vi inte hört något. Det känns som frågan har skötts i det tysta, säger Pyrola Norrby som är lärare på Lyckeboskolan.
Föräldrarna på Valsätraskolan ifrågasätter om politikerna över huvud taget bryr sig om vad de tycker. Camilla Ekwall, som representerar föräldrarna i skolrådet, tycker att det är anmärkningsvärt att de inte fått någon respons på en skrivelse de skickade till kommunen i våras med förslag på vad Valsätraskolan skulle kunna fyllas med i brist på elever. I stället har de under hösten fått signaler om att hotet mot skolan stärkts och att friskolan Raoul Wallenberg visat intresse för lokalerna.
- Det känns fruktansvärt. Vi har blivit förda bakom ljuset och kan inte förstå varför vi ska ersättas av en friskola när vi har valt att sätta våra barn i en kommunal skola?

Om Domarringens skola, som också är en del av den pågående skollokalsutredningen, har buden från politikerna varit många. I våras föreslogs en flytt av årskurs sex till Tunabergsskolan för att ge plats åt ett större antal förskolebarn. Föräldrarna lovades ett möte med bland annat Cecilia Forss, men mötet avblåstes sedan av henne med motivet att man inte skulle gå vidare med förslaget. För några dagar sedan fick föräldrarna dock besked om att en flytt åter kan vara aktuell.
Men det är inget Cecilia Forss känner till när UNT frågar.
- Eftersom jag inte deltar i skollokalsutredningens dagliga arbete är det omöjligt för mig att kommentera.

Enligt Cecilia Forss har Uppsalas medborgare aldrig tidigare fått vara med och påverka så mycket i en fråga som när det gäller skollokalerna.
- Det finns inte en enda synpunkt som inte har hanterats. Men föräldrar blir inte nöjda om de inte får det besked de vill ha och alla kommer inte att få sin vilja igenom.

Varför fick inte Flogstaföräldrarna komma till barn- och ungdomsnämndens möte?
- Vi kan inte ha 70 skolor som kommer till nämnden. Det är omöjligt för oss att träffa alla i den omfattning de vill.
Varför finns inte protokollet från Flogstaskolans medborgardialog på internet?
- Det är en tjänstemannamiss som ska åtgärdas. Men vi har tagit emot deras synpunkter och tror på vad de säger.
Varför har ni inte svarat på Valsätraskolans skrivelse?
- Utredningen är som ett dominospel där olika skolor påverkar varandra. Därför är det viktigt att helheten i ett område är utredd innan man talar om vilka synpunkter man tagit ställning till.
BAKGRUND
Lokalöverskottet känt sedan länge
Uppsala har 4000 färre elever i grundskolan i dag jämfört med för fyra år sedan. Till nästa läsår beräknar man att tappa ytterligare 1200 elever. Kostnaden för tomma lokaler kostar skolan drygt 20 miljoner kronor 2008.
Diskussionen om skolnedläggningar är på inget sätt ny. Redan år 2003 konstaterades att antalet elever sjönk drastiskt. De olika skolområdena började då på egen hand att peka ut skolor som nedläggningshotade. Så småningom togs ett samlat grepp på frågan och i början av 2005 sjösattes en utredning av skollokalerna. Beslut utlovades till oktober samma år, men så blev inte fallet.
Först i februari i år föreslogs ett antal skolnedläggningar. Men förslagen var inte tillräckligt bra, ansåg politikerna, och gav tjänstemännen i uppdrag att jobba fram alternativ. Dessa presenteras den 6 december och det senaste budet är att barn- och ungdomsnämnden tar beslut den 19 december.
Innan dess ska politikerna ha fått se utredningens nya förslag och hunnit ut till berörda skolor för att informera. Datum och plats för dessa möten kommer att annonseras i UNT och på kommunens hemsida.
Även Uppsals gymnasieskolor har ett överskott på lokaler, hur det ska minskas kommer att utredas när besluten om grundskolans lokaler är tagna.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om