Dålig beredskap inför friår
Efter årsskiftet kan 400 invånare i Uppsala län beviljas ett friår. Men beredskapen på arbetsförmedlingarna är dålig. Erfarenheter av friåret visar också att bara vissa yrkesgrupper är aktuella och att det är svårt att nå de långtidsarbetslösa när vikarier ska tillsättas.
Med drygt tre månader kvar är informationen till medborgarna knapphändig, men även inom arbetsmarknadsstyrelsen (ams) väntar man fortfarande på besked.
Hur den eventuella anstormningen ska tas om hand på arbetsförmedlingarna, vem som har hand om ansökningar, kontakter med arbetsgivare och arbetslösa, vet man ännu ingenting om.
Cirka 12 000 platser
På måndag presenterar regeringen detaljerna i förslaget om friår som ska införas i hela landet efter årsskiftet. Om inget oförutsett inträffar kommer 12 000 friårsplatser att fördelas över landet, vilket skulle innebära cirka 400 i Uppsala län.
Situationen i Uppsala liknar den i Lund 2001 då arbetsförmedlingen i december fick instruktionerna för friårsförsöket i kommunen, med start 1 februari 2002.
— Det var som att plötsligt få en spann vatten över sig. Efter att ha skakat av sig det värsta fick vi börja orientera oss och hantera det så bra som möjligt, säger Mats Kristoffersson, arbetsförmedlare i Lund.
Långtidsarbetslösa
Målet med friåret är att få långtidsarbetslösa i arbete igen. Men av detta blev det inte mycket i Lund till en början, där förmedlingen av friår sköts parallellt med allting annat på arbetsförmedlingen.
— Det första året fick vi ta den ersättare som fanns till hands för att hinna hantera ansökningarna. Och det blev ofta någon som stod nära arbetsmarknaden, som nyss blivit arbetslös.
Målet i Lund var att hålla i gång 150 heltidsfriår varje år.
— Vi hade två eller tre gånger fler ansökningar än så, men många söker för kortare tid.
— Nu har vi i alla fall gjort av med pengarna som vikts för friåret. Och vi har blivit bättre och bättre på att hitta vikarier. I år har vi tagit 140 beslut om friår och samtliga platser har gått till långtidsarbetslösa.
Fåtal yrkesgrupper
Han säger att kontakten med arbetsgivare varit det minsta problemet. De flesta är positiva och har ställt upp och möblerat om i organisationen för att underlätta för friåret.
De som beviljats friår har oftast varit i grupper utan eftergymnasial utbildning, som vårdbiträden, barnskötare, lokalvårdare etc. Uppgifterna understöds av en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (Ifau) i våras. Rapporten visar att friårsförsöket koncentrerats till ett fåtal yrkesgrupper.
Grupper som är gångbara på arbetsmarknaden, som sjuksköterskor och förskollärare, har inte kunnat beviljas friår och andra akademiker har också haft det svårt.
— Då måste man få in ett jobb som passar. Det är knepigt men vi har lyckats i ett fåtal fall, säger Mats Kristoffersson.
Han hoppas och tror att Uppsala kommer i gång snabbare med friårsförmedlingen nästa år.
— Startsträckan borde kunna bli kortare nu när det finns exempel att lära sig av.
Fakta: Friår
Tolv kommuner i landet praktiserar sedan 1 februari 2002 friåret på försök.
Enligt reglerna kan ett friår vara från tre månader och upp till ett år. Den som vill vara ledig kommer överens om saken med sin arbetsgivare och ansöker sedan om friår hos arbetsförmedlingen. Om man beviljas ledighet är ersättningen under perioden 85 procent av vad man skulle ha fått i a-kassa.
Den som vikarierar för den ledige ska vara anmäld som arbetslös och anställs i samråd mellan arbetsgivaren och arbetsförmedlingen.
Så jobbar vi med nyheter