Dags för kräftpremiär

Flera tusen ton kräftor kommer att ätas runt om i Sverige de närmaste veckorna. Men sedan det fasta premiärdatumet för kräftpremiären togs bort år 1993 har traditionen med kräftskivor blivit allt mer utsuddad och försäljningen av kräftor minskat kraftigt.

Foto: Pelle Johansson

Uppsala2007-08-08 00:01
- Det är som att fira jul under hela december i stället för den 24:e. Kräftpremiären är inte lika uppmärksammad sedan det fasta datumet, andra torsdagen i augusti, togs bort och försäljningen har minskat de senste åren, säger Peter Arvidsson, vd på Pandalus som varje år leverar två och ett halvt tusen ton kräftor till de svenska butikerna.

På senare år har försäljningen av de färska kräftorna fått ett stort uppsving. Hos skaldjursdistributören Ullmo har försäljningen ökat med 50 procent sedan ett par år tillbaka. Anders Striborn som är försäljningschef på Ullmo, menar att orsaken är dagens stressiga samhälle, där folk inte har tid att tina ett paket kräftor i två dagar.
- Vi är mer spontana i dag än tidigare. Folk vill ha mat snabbt och bekvämt, och då går de färska kräftorna före de frysta, säger han.

En annan orsak till den dalande kräftförsäljningen är enligt Peter Arvidsson att matbutikerna inte längre satsar lika mycket på att marknadsföra kräftpremiären som de gjorde förr. Försäljningen av kräftor startar också betydligt tidigare, ofta redan under vecka 30.
- Vi försöker lyfta fram kräftorna så mycket det går, men sedan det inte längre finns någon specifik kräftdag är det svårare, säger Ludvig Purbe, butikschef på Ica Maxi Stenhagen i Uppsala.
Hittills visar samma butiks försäljningsstatistik på en stor nedgång på efterfrågan och försäljning av kräftor i år.
- Jämfört med förra året säljer vi mellan 30 och 40 procent mindre kräftor i år, säger Ludvig Purbe.
Den överlägset största importen av kräftor kommer från Kina. Men även turkiska, spanska och armenska bergsjökräftor börjar bli ett allt vanligare inslag i frysdisken.

Vibrio parahemolyticus. Så heter den bakterie som två gånger tidigare orsakat en större spridning av magsjuka då folk ätit importerade kräftor i Sverige.
- Det är ovanligt att man får magsjuka av kräftor. Men de gånger det hänt har de importerade kräftorna förvarats i förorenat vatten innan de frysts ned i Sverige, säger Yvonne Andersson på Smittskyddsinstitutet.
Symptomen på magsjukan är vattniga diareer, magont och feber. För att undvika att bli sjuk av kräftorna är det viktigt att använda rena redskap vid kräftkokning och att hålla händerna borta från spat. Det menar Jan-Christer Hamberg som äger restaurangen Hambergs fisk i Uppsala.
För att få så god smak som möjligt bör kräftorna kylas ner snabbt i först vattenbad och sedan kylskåp.
- Generellt är kräftorna som bäst i månadsskiftet spetember-oktober. Då har de hunnit växa till sig och är väldigt matiga. Att äta kräfter så tidigt som i juli är ingen idé, säger han.
FAKTA

Havskräftan är en nära släkting till vanlig hummer men är betydligt mindre och slankare med långa smala klor. Den lever på mjuka bottnar av lera och sand i Skagerack och Kattegatt, vanligen på 30-40 meters djup. Havskräftan har en mildare smak jämfört med andra mindre kräftor.

Signalkräftan är den vanligaste typen av kräfta i Sverige. Den har en vit fläck på framklorna. Signalkräftor är ofta smittobärare av kräftpest och bär pesten i skalet, men de är själva mer tåliga mot pesten än europeiska kräftor. Under senare år har många signalkräftbestånd minskat och även om orsaken inte är klarlagd i detalj visar undersökningar att det kan orsakas av andra infektioner in kombination med kräftpest.

Flodkräftan är ett av Europas största kräftdjur, och kan bli upp till 18 centimeter lång och väga 350 gram. Flodkräftan förekommer i sötvatten i sjöar och strömmande vattendrag. Fram till 1960 fanns det bara flodkräftor i våra vatten, framför allt i landets södra och mellersta delar.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!