Känslor är kittet som binder oss människor samman. Blir vi medvetna om våra känslor, blir vi mer toleranta mot oss själva och andra, och kan njuta mer av livet, enligt psykologen och psykoterapeuten Anna Kåver.
- Vi har länge sett det som mera värdefullt att vara förnuftig. Men känslor är inte en onödig biprodukt som gör dig ineffektiv eller stör ditt prestationsinriktade liv. Vi behöver både känslor och förnuft, poängterar hon.
Vår känslopalett består av grundkänslorna glädje, sorg, nyfikenhet, rädsla, ilska, skam, stolthet och kärlek. Hur vi handskas med dessa känslor påverkar våra relationer med människor i vår omgivning. I sin bok, Himmel, helvete och allt däremellan, beskriver Anna Kåver kärlek och glädje som samarbetskänslor, eftersom de smittar och binder oss samman. När du känner dig glad och nöjd har du lättare att överse med eller lösa problem och svårigheter i relationen.
Ilska, å andra sidan, är en konflikt- och tävlingskänsla, som gör det svårt att samarbeta. Fokus hamnar på brister och felaktigheter hos den andre.
För att få en fungerande känslokommunikation behöver vi ägna uppmärksamhet åt både vårt eget och andras inre.
- Om du vill ha en god och nära relation till en annan person måste du göra dig nyfiken, ställa frågor och engagera dig i den andres inre värld, även om den ter sig annorlunda och främmande, säger Anna Kåver.
Och har vi olika åsikter, erfarenheter och känslor behöver vi inte döma och värdera varandra utifrån vem som har rätt och fel.
- Acceptera att vi tänker och känner olika, säger Anna Kåver. När du slutar upp med att döma, händer positiva saker med dig själv och din relation till andra - det är första steget till att bli en empatisk och generös person.
Att navigera rätt bland de känslor som uppstår i en relation kan vara en svår balansgång. Ett första steg är att bli uppmärksam på sina känslor. Fråga sig själv vad som utlöste känslan och hur det kändes i kroppen.
- När du väl blivit medveten om dina känslor kan du välja om du vill acceptera det du känner eller om du vill förändra känslan, säger Anna Kåver, och tillägger att det är viktigt att vi även sätter ord på våra känslor.
Inte sällan agerar vi som om människor i vår omgivning vore tankeläsare. Men det är först när vi är tillräckligt tydliga mot andra människor som vi kommunicerar bra och kan förvänta oss att få det bemötade som vi vill.
- Verklig känslomässig gemenskap kräver emotionellt mod.
Dags att uppvärdera känslorna
Det är dags att uppvärdera känslornas roll, anser Uppsalapsykologen Anna Kåver. När vi vet vad vi känner och varför, har vi lättare att hantera våra liv.
Foto:
Anna Kåvers tips för att bli känslomedveten:
+ Ägna dig åt känslospaning. Rikta ditt fokus inåt, genom att några gånger om dagen stanna upp och notera vad som pågår inom dig.
+ Sätt ord på det du känner. Att namnge dina känslor, hjälper dig att besluta vad du ska göra med det du känner - fortsätta att ha känslan, minska den eller ta dig över till en annan känsla.
+ Fundera över vad som utlöser din känsla. Allt vi tidigare varit med om påverkar hur vi reagerar. Känslotriggare finns både inom oss och i vår omgivning.
+ Utsätt dig för alla olika sorters känslor, både positiva och negativa. På så sätt tränar du dig på att känna.
Lär dig påverka dina känslor
+ Om du inte kan påverka en situation som gör dig till exempel arg eller rädd, kan det hjälpa att fokusera på andningen i det akuta skedet. Du skapar på så sätt distans till känslan och kan, bättre rustad, ta nästa steg.
+ Gör tvärtemot vad din känsla säger. Närma dig det som gör dig rädd (förutsatt att det inte är farligt), attackera inte trots att du är arg, sök dig till det som gör dig glad när du är ledsen.
+ Släpp taget om ohjälpsamma tankar. Tankar är inte alltid en spegling av verkligheten. Tillåt dem att vandra in och ut ur ditt medvetande utan att alltid låta dig påverkas av dem. (TT Spektra)
Så fungerar känslorna
Rädslans funktion...
...är att hjälpa dig att undvika faror. Rädslans impuls vill få dig att fly, undvika, bli passiv, söka skydd eller hjälp. Det hjälper dig att agera klokt i en utsatt situation.
Sorgens funktion...
...är att skapa eftertanke, få dig att se klarare vad och vem som betyder något för dig och i fortsättningen göra allt för att bibehålla det. Sorgens impuls vill få dig att dra dig undan, bli passiv, gråta och grubbla. Sorgen gör dig fokuserad på livet.
Skammens funktion...
...är att hålla dig på mattan, att inte göra sådant som är socialt oacceptabelt. Skammens impuls vill få dig att avbryta beteenden, gömma dig och gå undan. Du kan även känna oberättigad skam för sådant som är helt i sin ordning och normalt.
Ilskans funktion...
...är att försvara dig, att hindra andra från att angripa dig. Ilskans impuls vill få dig att attackera både verbalt och fysiskt. Den vill också få dig att hämnas.
Glädjens och kärlekens funktion...
...är att öka det behagliga och lustfyllda. Dessa känslors impuls vill hålla dig kvar i det du gör och i situationen, få dig att fortsätta med det som har skapat de positiva känslorna.
Källa: Himmel, helvete och allt däremellan (Natur&Kultur) av Anna Kåver.