Syftet är att få föräldrar att kamma sina barn samma helg och påbörja behandling om löss upptäcks, berättar Christina Hemgård, samordnande skolsköterska, Uppsala kommun.
– Vi får signaler om att det är ett stort problem ute på skolorna. De är svåra att bli av med när de väl kommit in i någon klass och många barn blir återsmittade. Om alla tar fram kammen samtidigt, även de barn som inte tidigare haft huvudlöss, minskar risken för spridning, säger hon.
En vanlig rekommendation är att finkamma sina barn innan skolstart. Varför uppmanar ni föräldrar nu när skolan varit igång ett par veckor?
– Vi hade en kampanj under jullovet också som vi nu följer upp eftersom vi ser att det behövs, säger Christina Hemgård.
Lössen är kända för att vara svåra att utrota och för att bekämpa denna blodsugande parasit krävs en hel del tålamod. Steg ett är att luskamma sitt barn i förebyggande syfte för att få bort lusäggen, helst varannan vecka i vått hår med balsam.
Om lusäggen har kläckts rekommenderar Läkemedelsverket medicintekniskt preparat, silikonolja som kväver levande löss. Om inte det biter får man ta till hårdhandskarna och använda läkemedel som förgiftar lusen.
En vanlig förklaring till den återkommande lusinvasionen är att barn har tätare kontakter med andra barn under fler av dygnets timmar än förr när inte dagis och fritids fanns, och att föräldrar inte tar sig tid att luskamma sina barn regelbundet. Men uppgifter saknas om huruvida Sverige är mer drabbat än andra länder.
Klart är dock att huvudlöss är den vanligaste åkomman som sprids bland svenska skolbarn, näst efter vanlig förkylning. Varje år säljs över 100 000 förpackningar lusmedel på apotek. Hur stor andel som säljs via näthandel är okänt.
Många av huvudlössen har blivit resistenta, det vill säga motståndskraftiga, mot de läkemedel som rekommenderades tidigare.
– Däremot har vi inte fått in några rapporter om att de medicintekniska preparaten kan leda till resistens. Men om man upplever att oljebehandlingen inte hjälper trots upprepade försök, bör man kontakta oss. Då kan vi föra informationen vidare till tillverkaren och inleda en tillsyn, säger Helena Dzojic, enhetschef på Läkemedelsverket.
Huvudlusen heter på latin Pediculus humanus, blomsterkungen Carl von Linné var den som döpte detta kryp. Den kom troligtvis från chimpansen till människan. Och det finns dna-bevis på att löss och människor utvecklats tillsammans i 20 miljoner år.
Förr i tiden förknippades löss med dålig hygien. Men lusens härjningar har inget med lort och otvättade ungar att göra. 1800-talets fattiga människor var trångbodda och i trångboddheten kunde lössen lätt ta sig från huvud till huvud på barn som sov tätt ihop i delade sängar.
I början av 1900-talet introducerades ”lusfröknar” i skolorna, då skolsköterskor fick luskamma eleverna. Ända in på 40-talet användes också ett slags örtbrygd gjord på sabadillfrön. Sabadillättika var ett vanligt - men verkningslöst - medel mot huvudlöss.
Med ökande välfärd på 50- och 60-talet hade den tabubelagda hårlusen i princip försvunnit.
Men nu för tiden vet varenda småbarnsförälder hur det är att kämpa mot en lus.