"Det är viktigt att komma överens om ett sätt som gör att båda har pengar man själv bestämmer över, och pengar man har råd att sätta av till ett sparande så att man kan bestämma över olika beslut i livet framöver", säger privatekonomen Emma Persson.
Alla hjärtans dag är här och kärleken ligger i luften. Kanske ska du och din partner fira med en romantisk middag, eller med en mysig film och en chokladask? Eller kanske bestämmer ni er för att slå era påsar ihop och bli sambor? Då finns det några saker att tänka på, utöver vems soffa som ska behållas, och vems lampa som får flytta ner i källarförrådet.
– Det är i dag alldeles för få som pratar om pengar på allvar. Med allvar menar jag att det inte bara ska handla om att ”i går betalade jag maten, i dag får du göra det”, utan det är ett samtal om hur man till exempel ska fördela hushållets utgifter, säger Emma Persson, privatekonom specialiserad på familjeekonomi på Länsförsäkringar. Hon fortsätter:
– Kanske tjänar man olika mycket, och det är då rimligt att betala en andel av hushållsutgifterna i förhållande till hur mycket man tjänar.
Så var fallet när Uppsalabon Malin Björk, 49 år, flyttade ihop med sin partner. Malins blivande sambo ägde femman de nu skulle bo i tillsammans, hade en betydligt högre inkomst och var pappa till två tonåringar som bodde i hushållet varannan vecka.
– Så han räknade ut det procentuellt. Jag betalar 2 000 i hyra, och han betalar all el, vatten och sådant. I och med att han har tjejerna hemma varannan vecka tyckte han att det var mest rättvist. Vi storhandlar de veckor när vi har dem, då betalar han till exempel 1000 kronor, och jag 300 kronor, eftersom de är tre personer och jag bara en, säger Malin Björk.
De veckor tonårsdöttrarna inte bor hos sin pappa delar paret på matinköpen rakt av. Skulle ett lite större inköp behöva göras, om till exempel dammsugaren skulle gå sönder, appliceras samma räknesätt som för hyran – Malin står för en mindre bit av kakan, och maken tar resten.
"Jag tycker att det har fungerat kanonbra", säger Malin Björk om hennes och makens procentuella fördelning av hushållsutgifter.
Sedan de flyttade ihop för fyra år sedan har Malin och hennes sambo gift sig, men deras familjeekonomi fungerar på samma sätt som före ringbytet.
– Vissa slår ihop sina konton när de gifter sig, men jag vill gärna ha mitt. Vill jag handla kläder så köper jag det för mina pengar, och så har vi gemensamt resekonto. Jag tror att det är bra att ha sina egna pengar, så slipper det bli tjafs om någon köper något dyrt, säger Malin Björk, och tillägger:
– Det har varit ett bra upplägg för oss, sen gör man som man vill.
När makens tonårsdöttrar bor hos sin pappa betalar han en större del av mathandlingen, men när paret är själva delar de matinköpen lika mellan sig.
I 40-åriga Cecilia Svenssons hem i Uppsala, där hon bor med man och tre gemensamma barn, har man ett annat upplägg.
– Vi har ett gemensamt konto. Där kommer alla inkomster in – båda våra löner, föräldrapenning, sjukpenning när det varit aktuell, och omvårdnadsbidrag från försäkringskassan. Alla hushållsutgifter är gemensamma. Om jag vill köpa fina blommor så går det på den gemensamma ekonomin, för det är ju till hemmet. Om han tycker att vi behöver investera i något i hemmet så går såklart det också på de gemensamma utgifterna, säger Cecilia Svensson.
"Vi gör så här, för i vår familj är vi en enhet, ett team. Vi väljer att leva med varandra och känner att det finns viktigare saker i livet att diskutera än pengar", säger Cecilia Svensson.
Men alla pengar går inte till den gemensamma kassan. Varje månad får Cecilia och hennes man en varsin summa pengar, en slags månadspeng, att lägga på egna nöjen.
– Då kan man lägga pengar på lite "egna" grejer utan att det blir konflikt. Till exempel så är jag inte intresserad av svindyra mountainbikes och kläder till dessa. Och så får man skylla sig själv om man spenderat för mycket på en utekväll med polarna, säger hon och fortsätter:
– En i övrigt helt gemensam ekonomi gör att man kan planera efter familjens bästa. En ska inte leva på snabbnudlar medan den andra reser iväg med sina polare för pengarna han tjänat, eftersom jag tagit föräldraledigt det året. Det är ett extremt exempel, men allt man gör blir i familjens intresse. Vi är ett team.
Men Cecilia Svensson är också medveten om att deras familjesituation skiljer sig från andras: "Vi har gemensamma barn, och har hyffsat lika lön. Men jag tror inte att vårt tankesätt hade skiljt sig även om vi tjänat olika."
Oavsett hur man bestämmer sig för att dela upp sin ekonomin är samtalet om pengar viktigt, menar privatekonomen Emma Persson. Och det behöver inte vara ett obekvämt och ångestframkallande snack.
– Det behöver inte vara ett jobbigt samtal om kronor och ören, utan man kan se det som en kärlekshandling. Man sätter sig ner och pratar om sina gemensamma drömmar och hur mycket man behöver spara till dem. Även samtalet om en mer jämställd fördelning kan ses som något man gör av omtanke om varandra. Se det som ett kärlekssamtal snarare än ett sysselsamtal. Par som pratar om pengar har en bättre relation, för pengar är en otroligt viktig del av vår vardag här och nu, men också vår framtid.
Till de som tycker pengasnack känns jobbigt tipsar privatekonomen Emma Persson: "Sök stöd i omgivningen, ta ett möte hos banken eller leta information på nätet. Lite fakta och tips från andra är inte så dumt att ha med sig i de här samtalen."