Liksom de nationella presskonferenserna med Folkhälsomyndigheten har Regionens regelbundna presskonferenser blivit som en lägereld under pandemin. Få anade dock var som väntade när man den 27 februari i fjol med kort varsel kallade till pressträff i samband med att det första covidfallet i Uppsala konstaterats.
– Det var ett av de första fallen i landet. Och det var meningen att Anders Tegnell skulle ha varit med på länk. Men det fick vi inte att funka. Det var ett enormt medietryck då. Johan Nöjds (regionens smittskyddsläkare) telefon ringde och ringde, berättar Jessica Elgenstierna, presschef på Region Uppsala.
Denna veckas presskonferens blir den 55:e om covid-pandemin. Alla utom de två första har direktsänds via webben. För regionens del är det ett rekord utan motstycke. Och nu talar det mesta för att det verkligen är den sista pressträffen som väntar.
I början var de regelbundna pressträffarna ett sätt att freda de viktigaste talespersonerna så att de kunde göra sitt jobb.
– Men ganska snart upptäckte vi att det inte bara var medierna som följde presskonferenserna utan även många invånare. Det har också blivit en viktig intern informationskanal. Men om någon för ett drygt år sedan kommit och sagt att vi skulle hålla 55 pressträffar om corona, då hade jag bara skakat på huvudet, säger Jessica Elgenstierna.
Mikael Köhler, hälso- och sjukvårdsdirektör i Region Uppsala, säger att det stod klart redan i mitten av februari att pandemin skulle utveckla sig till en särskild situation. Men omfattningen anade ingen.
Även om nästan alla pressträffarna om pandemin rullat på utan större överraskningar finns det ett tillfälle som sticker ut, när Mikael Köhler kände att han behövde ryta ifrån mot Folkhälsomyndigheten: "Jag vill börja med att dementera vår kollega Anders Tegnell som antydde att läget förbättras i Uppsala", inledde han presskonferensen den 22 oktober i fjol.
– Det där irriterar mig fortfarande, att de var så senfärdiga med att lyssna. Vi var först att larma om den andra vågen, och de ville inte lyssna på vad som var på gång. Det är förvånande, här sitter vi i Uppsala, några mil bort från Stockholm, men det betraktades som en liten provinsiell förort av de centrala myndigheterna, säger Mikael Köhler.
Han menar att om Folkhälsomyndigheten hade lyssnat då hade man vunnit några veckor i pandemibekämpningen, veckor som hade kunnat vara viktiga för utvecklingen.
– Något jag lärt mig som läkare är att när man ser att patienten håller på och dör kan man inte vänta. Men Folkhälsomyndigheten satt och väntade. Annars har jag stor respekt för vad de har gjort under pandemin, säger Mikael Köhler.
Johan Nöjd, smittskyddsläkare, är också en av de återkommande deltagarna på regionens pressträffar. Han berättar att det ordinarie arbetet ställdes på ända med kort varsel när pandemin drog in. Det han tycker varit svårast att hantera är de starka och olika åsikterna om rätt väg i pandemihanteringen.
– Det är ständiga avvägningar. Det upplever man inte som klinisk läkare. Där är det konsensus kring att få patienten frisk och det är ingen som argumenterar om man ska sätta in antibiotika eller inte. I pandemihanteringen får man vänta länge på att få svar om det var ett riktigt beslut eller en överreaktion. Det är lite pressande att inte veta om man har gjort rätt, säger Johan Nöjd.