Anna Gillman säger att restriktionerna kan vara motiverade, trots att det nu är förhållandevis få covidpatienter i vården.
Från den 23 december återinförde regeringen och Folkhälsomyndigheten flera av de restriktioner som varit i kraft tidigare under pandemin. Anna Gillman, biträdande smittskyddsläkare i Region Uppsala, säger att bedömningen är att det ännu inte är dags att släppa garden.
– Det är en balansgång. Det blir dels en kostnad för den sjukdom som viruset orsakar och dels kostnader för de åtgärder och inskränkningar som man tar till för att bromsa smittspridningen. Restriktionerna inskränker människors liv och skadar ekonomin. Människor har under pandemin haft olika uppfattningar om vilka inskränkningar som är rimliga. Regeringen och Folkhälsomyndigheten bestämmer var balanspunkten finns och har nu bedömt att det är motiverat att man gör det här, säger hon.
Belastningen på sjukvården av covid är nu en bråkdel av vad den var i fjol och är inte större än den från influensan. Samtidigt får allt fler en tredje dos vaccin. Behöver vi verkligen ta till de här åtgärderna nu?
– Sjukvården går på knäna och tål inte så mycket mer. Om man är sjuk i annat än covid som cancer, hjärtinfarkt, blodförgiftning eller brutet ben har vården svårt att ta hand om det. Personer ligger i ett dygn eller mer på akutmottagningen. Därför behöver vi minska belastningen så mycket vi kan.
Man har pratat om att vi får leva med covid som en luftvägssmitta bland andra. När är vi där?
– Någon gång måste vi hantera covid som vilken smitta som helst och tolerera en pågående smittspridning utan att inskränka allas liv. Men frågan är när det är dags. Folkhälsomyndigheten har varit tydlig med att det inte är i den här smittvågen som vi är där. Jag kan förstå hur de resonerar. Om vi inte gör det här nu riskerar man att det blir en väldigt stor puckel som behöver sjukhusvård om en månad, säger Anna Gillman och fortsätter:
– Det är utan tvekan ett jättesmittsamt virus. En fraktion av dem som blir smittade kommer att bli allvarligt sjuka och behöva sjukhusvård. Priset för virusspridningen ser vi ganska snabbt. Priset för åtgärderna vi tar till för att bromsa smittan är svårare att avläsa och kan visa sig långt senare eller vara omöjliga att se vad som är orsak och verkan.
Om en månad kommer en majoritet av befolkningen att ha erbjudits en tredje vaccindos. Borde inte det bidra till att trycka ner puckeln av dem som behöver vård?
– När sjukvården är så belastad som den är nu – där många i personalen vabbar, det saknas bakjourer på julafton, juldagen och annandagen – då är det inte rimligt att säga att vi ska belasta vården lite till.
Akademiska sjukhuset har haft problem med stängda vårdplatser i flera år, långt före pandemin. Är lösningen att stänga ner samhället varje förkylningssäsong?
– Det är en relevant fråga. Det som hänt under pandemin är att man vidtagit åtgärder på en helt annan nivå än vad man gjort förut och visat att det är möjligt att minska smittan i samhället. Då kanske man kommer att tänka annorlunda vid andra smittor i framtiden. Samtidigt har restriktionerna under pandemin skett med en särskild lagstiftning som är tillfällig. I framtiden kommer det inte att finnas lagrum för flera av åtgärderna som använts mot covid. Tankesättet, att man ska anstränga sig för att få ner smittan, kanske finns kvar.