Att det pågående utbrottet av coronaviruset kommer nå Sverige får vi räkna med, enligt Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar vid Uppsala universitet.
– Är vi på tå kommer vi att kunna begränsa spridningen. Slarvar vi kan vi se effekter vi inte tänkt oss. Det problematiska är att vi har ett vårdsystem som redan nu går på knäna, så det kan bli ett besvärligt läge, säger han.
Var i vården blir belastningen störst?
– På akut- och infektionsmottagningarna, där det ju redan är väldigt tufft med nuvarande vårdtryck.
Vad kan göras för att underlätta för vården i det läget?
– Blir det många fall kan de flesta sjukhus lägga mottagningar utanför sjukhusen, till exempel i provtagningstält.
Återkommande pandemier är dock något vården måste ha beredskap för. Experterna räknar med tre nya influensapandemier per århundrade. Utöver dem har vi alltså även fått epidemier av coronavirus, som enligt Björn Olsen uppstår på grund av den minst sagt problematiska djurhanteringen i vissa sydostasiatiska länder.
Nya influensavirus får i regel betydligt värre följder än coronavirus. Spanska sjukan, som härjade för hundra år sedan och som var en ovanligt svår och dödlig form av influensa, dödade 50-100 miljoner människor. Svininfluensan för några år sedan var å sin sida inte särskilt farlig.
– Svininfluensan 2009 var bara delvis en ny form av influensa, vilket gjorde att det fanns en viss bakgrundsimmunitet i befolkningen, säger Björn Olsen.