Cleo vill ha omdebatterade lagen: "Kan förstå kritiken"

Cleo Grundberg, 21, har väntat på att få bli juridisk kvinna i snart tre år. Nu hoppas hon att den nya könstillhörighetslagen ska hjälpa henne att komma framåt i processen.

Cleo Grundberg hoppas att den nya lagen ska minska kötiden för att kunna byta juridiskt kön.

Cleo Grundberg hoppas att den nya lagen ska minska kötiden för att kunna byta juridiskt kön.

Foto: Lars-Göran Norlin/Privat

Uppsala2024-04-05 21:00

Vägen för att byta juridiskt kön är i dag lång för många svenska transpersoner. Uppsalastudenten Cleo Grundberg har väntat sedan mitten på 2021 för att få påbörja sin utredning.

– Det känns jobbigt att jag inte har någon kontakt med vården alls, jag står bara i kö, säger hon.

Hon hoppas därför att den nya könstillhörighetslagen ska röstas igenom i riksdagen den 17 april. Lagen innebär nämligen att diagnosen könsdysfori inte längre är ett krav för att kunna byta juridiskt kön, i stället krävs endast en enklare medicinsk utredning.

– För mig personligen och för många transpersoner så skulle den här lagen innebära en väsentlig förbättring. Det tar otroligt lång tid att få en utredning, och sedan finns det även kötider inom utredningen. När man väl fått diagnos måste man vänta i ett år medan man skickar ansökan till Socialstyrelsen.

Hon menar att den juridiska bekräftelsen i sig är väldigt viktig för många. Själv ser hon framförallt det juridiska könet som ett steg mot att kunna bli den personen som hon egentligen är.

– Det känns som att jag är i fel kropp, och det är inte kul alls. Det är otroligt jobbet i vissa perioder, men jag har insett att det inte finns så mycket jag kan göra åt det.

Åsikterna kring den nya lagen väldigt delade. Kritik har bland annat riktats mot att åldern för att kunna ansöka om könsbyte kan sänkas från 18 till 16 år. Cleo Grundberg kände sig inte själv redo för ett könsbyte när hon var 16 år, men hon menar att det är svårt att sätta en åldersgräns då alla är olika.

– Jag kan absolut förstå kritiken om att det är för ungt. Samtidigt vet jag att många transpersoner i tonåren känner att inget går framåt i deras behandling. Det är ångestfyllt och mörkt för vissa.

Hon menar därför att det är viktigt att man får saken prövad av en psykolog så att de kan avgöra när man är redo.

Den debatt som just nu pågår om både lagen och transpersoner får henne dock att känna sig trött, då hon upplever att det finns mycket hat och desinformation som sprids.

– Det är väldigt energikrävande att prata med personer som anser sig veta saker om mig och andra transpersoner. Jag är en vuxen person, och vissa säger att jag inte kan veta att jag är trans. Och vissa säger att vi inte existerar eller att vi är sjuka, säger Cleo Grundberg.

Ny könstillhörighetslag

Lagen avser göra det lättare personer att byta juridiskt kön. Detta genom att sänka åldersgränsen för könsbyte från 18 till 16 år. Minderåriga måste dock ha målsmans godkännande. Det kommer inte heller behövas en könsdysforidiagnos, utan det ska räcka med att man har haft kontakt med vården.

Lagen avser även göra det enklare att genomföra kirurgiska ingrepp. Detta då det inte längre kommer att krävas ett tillstånd från Socialstyrelsen för att genomföra ingrepp. Man måste dock ha genomgått en utredning inom hälso- och sjukvården, samt ha fyllt 18 år. För att avlägsna könskörtlarna kvarstår åldersgränsen på 23 år.

Källa: TT Nyhetsbyrån

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!