Civil olydnad kan utveckla demokratin

Både och är den bild som docent Stellan Vinthagen vid Göteborgs universitet ger. Sociologi och freds- och konfliktforskning är hans ämnen, och han har särskilt inriktat sig på forskning om civil olydnad som form för opinionsbildning och protestaktioner:
– Det typiska för den här sortens aktioner i Sverige är att de är fredliga, och att aktivisterna tar ett personligt ansvar för det de gör. De anser att de har rätt att agera utifrån politiska eller moraliska värderingar, säger Stellan Vinthagen.
– Om aktionerna är lyckade leder de till goda diskussioner om rätt och fel, gott och ont, i det ämne som aktionen riktats mot. På det viset kan civil olydnad både ha en folkbildande och en opinionsskapande roll, och det är vanligen också vad aktivisterna vill ha.

Stellan Vinthagen leder tillbaka diskussionen om civil olydnad till Gandhis protestmarscher i Indien och till Martin Luther King och arbetet för svartas rättigheter i USA. I Sverige ser han olika perioder med starkare eller svagare engagemang i civila olydnadsaktioner:
– De är knutna till aktuella, kontroversiella frågor. På 1970-talet var det miljörörelsen som använde sig av civil olydnad, på 1980-talet fredsrörelsen.
– Trovärdigheten i aktionerna påverkas av vilka som genomför dem. När en hel bygd går ut och protesterar som i Kynnefjäll där man gick man ur huse för att stoppa provborrningar för förvaring av kärnkraftsavfall, ger det förmodligen en annan tyngd åt protesten än när Greenpeace genomför en aktion, säger Stellan Vinthagen.

Greenpeace har resurser att ha mer eller mindre professionella aktivister anställda som deltar i planering och genomförande av civila olydnadsaktioner, och det kan påverka hur protesterna uppfattas, menar Vinthagen.
– Men Greenpeace är också väldigt skickliga på att hantera medierna och kan därför få stor uppmärksamhet. Grupper som är mindre skickliga i mediehantering kan se sina aktivister sända i fängelse utan annan uppmärksamhet än möjligen i lokalpressen.
– Men rättegångar kan också vara en del i opinionsbildningen. Där kan motiven bakom en aktion återigen belysas som en del av försvaret och som förmildrande omständighet, säger Stellan Vinthagen.

Stellan Vinthagen var en av initiativtagarna till Ship to Gaza, men var inte med på båtarna. Han ser Ship to Gaza som en aktion som försökte följa och upprätthålla folkrätten och försvara humanitära intressen i Gaza.
– Men den kan ha brutit mot israeliska lagar och förordningar. Vi valde att följa folkrätten, säger Stellan Vinthagen.