Skomakaren Marcus Davidsson betalar 48 500 kronor i månaden för sin lokal på Vaksalagatan. Nu har han omförhandlat hyran med den nya fastighetsägaren.
Skomakaren Marcus Davidsson betalar 48 500 kronor i månaden för sin lokal på Vaksalagatan. Det är svårt att hinna laga så många skor att kalkylen går ihop.
– För tre år sedan ville den dåvarande fastighetsägaren trycka upp hyran med 78 procent. De ville väl höja värdet på fastigheten men det slutade med att flera som haft verksamhet i huset flyttade härifrån. Det hjälpte ju till att döda city.
När han flyttade till lokalen för åtta år sedan hade han en hyra på 25 000. Marcus Davidsson har krigat mycket kring hyrorna med fastighetsägaren som fördubblat hans hyra sedan dess.
Nu har fastigheten sålts till Bonnier fastigheter som har gett honom ett bättre avtal. Men hyran är ändå så hög att det är svårt att få ekonomin att gå ihop med den dipp som blev efter pandemin.
– Den nya fastighetsägaren har gett mig en hyresreduktion så att jag ska stanna i fastigheten och jag slipper nästa års indexhöjning med 6,5 procent. Men det är inga feta tider. Jag gick i tre månader utan lön tidigare i år och under sex månader la jag mig på en pyttelön. Och då jobbar jag 50 till 60 timmar i veckan.
Davidsons skor är en av få små enskilda butiker som finns kvar i stan. Många har fått stänga för att det inte lönar sig att bedriva verksamhet.
Indexhöjningen som alla som hyr kommersiella fastigheter tvingas betala varje år bygger på vad konsumentprisindex låg på i oktober året innan. Förra året låg KPI på 10,9 procent och i år alltså 6,5 procent. Det är en hyreshöjning med över 18 procent på två år som slår främst mot de små handlarna där hyran är den största utgiften.
På gågatan Kungsängsgatan står Laila Mathisen och visar mumintallrikar i hårdplast för en kund. Laila tog över leksaksbutiken Lilla Krabaten 2021 efter att den förra ägaren gav upp under pandemin. Även hon kommer att drabbas av en hyreshöjning på 6,5 procent i ett redan pressat läge. Efter höjningen får hon en hyra på 40 500 kronor i månaden.
Just kring jul brukar det vara rusch i leksaksbutiken Lilla Krabaten, men det var lugnare i år.
– Folk har mindre pengar så vi säljer inte lika mycket som förra året, och samtidigt går kostnaderna och hyrorna upp. Jag har även ett förråd i källaren som jag vill säga upp för det kommer efter höjningen att kosta mig 16 000 om året.
Laila Mathisen jobbade i butiken redan när den hette Lilla rummet för 20 år sedan. Läget på gågatan och det faktum att så många vet att det alltid legat en leksaksaffär där, gör att hon håller fast vid lokalen trots att den är så dyr.
Laila Mathisen som driver leksaksaffären Lilla Krabaten jobbade utan lön de första månaderna när hon tog över butiken 2021 för hon trodde att konjunkturen skulle vända efter pandemin.
– Det är vi småbutiker som inte har tryggheten att vara en del av en kedja som lider värst. Jag har liksom inget jag kan dra ner på för att överleva.
Elisabeth Elmsäter Vegsö är näringspolitisk expert på organisationen Svensk Handel. Hon är mycket kritisk till att fastighetsägare nyttjar KPI-klausulen, som finns hyreskontrakten till affärslokaler, fullt ut i nuvarande läge.
Elisabeth Elmsäter Vegsö på organisationen Svensk Handel är mycket kritisk till KPI-klausulen som de flesta fastighetsägare har i hyreskontrakten till affärslokaler.
– KPI-klausulen innebär att bashyran får justeras enligt konsumentprisindex (KPI). När KPI, som nu har skenat enormt eftersom alla priser höjts, får vi inflationsdrivna hyror istället för marknadshyror.
De höga hyresnivåerna blir dessutom bestående trots att inflationen nu börjar gå ner.
– Vi uppmuntrar nu de handlare som kan att säga upp sina kontrakt för omförhandling av hyran eller flytt. Det är viktigt att skicka en tydlig signal till fastighetsägarna att det här är orimligt.
Lisa Thörn, VD för Uppsala Citysamverkan, ser problemen med de höga hyrorna men tror ändå att Uppsala kan fortsätta ha en levande citykärna.
Uppsala Citysamverkan, som jobbar för att Uppsala ska ha en levande stadskärna, är medvetna om att hyrorna nu kommer att slå mot butiker som redan har en pandemi och en lågkonjunktur i bagaget.
– Vi behöver ju ha en mångfald i utbudet för att få det här ekosystemet i centrum att funka. Vi har dialoger med fastighetsägare men de behöver också få in sina pengar, säger Lisa Thörn, vd på Uppsala Citysamverkan.
I år har försäljningen av leksaker på Lilla Krabaten gått ner samtidigt som hyran och inköpskostnaderna gått upp.
Vad gäller att hålla stadskärnan levande så är hon positiv. Deras kundflödesmätningar visar att det nu är lika mycket folk som rör sig i centrum som innan pandemin 2019.
– Sedan är det fortfarande en utmaning att det ser ut som det gör i världen med räntor. Men det var mycket värre under pandemin. Då tröstade vi butiksägare varje dag som såg sina livsverk falla isär.
Skomakaren Marcus Davidsson har svårt att förstå hur man kan vara positiv i det krisläge han anser att Uppsalas butiker är i.
– När den sista butiken på stan lägger ner är det för sent att ångra sig. Det är nu politiker behöver fatta beslut om fler parkeringsplatser i stan och hyresvärdar hålla hyrorna nere, inte sedan.