Dick Eriksson har krupit in i bakluckan på en av de veteranbilar som han håller på att serva. Han ska testa baklyktorna. Här på Knivstagatan i Boländerna har Dick Eriksson byggt upp sin verksamhet där han mest renoverar och rustar upp veteranbilar. Men han har också byggt något av en fristad. I ett av rummen har han nämligen skapat en bilhall där två av hans käraste ägodelar står uppställda.
– Här inne går jag och myser. Det här är faktiskt Hepstars gamla, säger han och går fram till en vit Ford Thunderbird från 60-talet.
Sedan 1977 har Dick Eriksson verkat här i Boländerna. I dag äger han också flera andra verksamhetslokaler och trivs gör både han och hans hyresgäster.
– Här finns många olika verksamheter och det händer mycket hela tiden. Det går inte alls att jämföra med exempelvis Librobäck som ju är rena öknen. Jag har tillbringat halva livet här och ser väl framför mig att jag ska tillbringa andra halvan här också, säger han.
Men frågan är hur länge till Dick Eriksson kan fortsätta serva veteranbilar i Boländerna? Uppsala kommun har en vision om att stadsdelen ska byta karaktär. Planerna är inte nya, men de går mot att bli verklighet.
När Boländerna byggdes var stadsdelen tänkt att i huvudsak ge plats åt lokaler för industriändamål. Med åren har antalet butiker i området ökat markant och nu vill Uppsala kommun ta ett steg till. Den inre delen av Boländerna, från Resecentrum till Bolandgymnasiet, ska bli en del av Uppsalas innerstad, både geografiskt och utseendemässigt.
Boländerna ska få fler kvarter, parker, gator och platser. Exempelvis vill man göra Bergsbrunnagatan till ett "stadslikt handelsstråk". Nya byggnader ska försöka placeras utmed gator och där det och parkeringsplatser och lastzoner ska placeras innanför byggnader och inte direkt mot gata. Allt detta för att skapa tydliga gaturum.
Per Berg är professor i landskapsarkitektur vid SLU. Enligt honom kan man se omvandlingen av Boländerna som en del av en större trend.– Många städer vill förtäta sin stad. Eftersom Uppsala har en liten stadskärna vill man samtidigt göra den större eftersom antalet invånare fortsätter växa. Då ligger Boländerna nära till hands, säger Per Berg.
Huvudanledningen till Uppsala kommuns planer är det attraktiva läget nära Resecentrum. Enligt kommunens utvärderingar behövs fler verksamhetsytor, särskilt kontor, nära centralstationen och det kan Boländerna generera. Men för att den här visionen för Boländerna ska bli verklighet kan flera av de industrier som i dag finns i stadsdelen behöva evakueras, enligt kommunens planer.
Dick Eriksson har full förståelse för planerna, men är inte speciellt sugen på att flytta.– Det vill man inte. Dessutom finns det dåligt med industrimark på andra håll, säger han.
I kommunens senaste aktualitetsförklaring där man föreslår ändringar till kommande översiktsplan benämner man omvandlingen av Boländerna som ett högt prioriterat område. Men stadsdelen ska inte bara få fler verksamheter utan också fler bostäder. De är planerade till kvarteren Gudur och Vale som i dag består av en grusad parkeringsplats och är belägna allra närmast centralstationen. Bostadsplaneringen är den som kommit relativt längst. Bostadsbolaget HSB har planer på 80-100 lägenheter i kvarteren, bland annat finns planer på ett tolv våningar högt hus.
HSB har fått okej från Uppsala kommun att gå vidare med sina planer och om allt går som det ska förväntas en byggstart ske tidigast under 2016.
En bit från det tänkta bostadsområdet ligger det så kallade Söderbergska huset. Här ryms flera verksamheter, bland annat en persienn- och markisfirma som startades av Per-Åke Berings far 1961.
– Då sa alla sa till honom "Men Åke, vad ska du ända dit ut och göra?". Då ansågs Boländerna ligga långt från centrum, men så set det ju inte riktigt ut i dag, säger Per-Åke Berning. Han har full koll på stadsdelens historia och berättar om väverier, bagerier och andra företag som funnits i området men som med tiden försvunnit. I år är det 40 år sedan han själv tog över firman och planerar att driva den i ytterligare några år. Men Uppsala kommuns planer ser han till stor del positivt på.
– Det är som det är och det är väl inte mycket att göra åt. Det är väl tur att saker förändras och går framåt. Förhoppningsvis kan det här bli en fantastisk del av Uppsala, igen, säger Per-Åke Bering.