Celltransplantation räddning för ms-sjuka
En transplantation med blodstamceller kan bli räddningen vid mycket svåra och aggressiva former av den neurologiska sjukdomen multipel skleros.
Jan Fagius
Foto:
Det framgår av en sammanställning av de första nio patienter med multipel skleros som genomgått en transplantation med blodstramceller vid Akademiska sjukhuset i Uppsala.
- Även om vi ännu inte säkert vet om patienterna är varaktigt botade är våra resultat mycket uppmuntrande. För en liten grupp, ofta unga patienter med en superaggressiv form av multipel skleros verkar en stamcellstransplantation vara det bästa behandlingsalternativet, säger docent Jan Fagius, överläkare vid sjukhusets neurologiska klinik.
Det var på hans initiativ som Skandinaviens allra första transplantation med stamceller vid multipel skleros gjordes för fyra år sedan. Den har senare följts av ytterligare elva, varav alla utom de tre senaste ingår i uppföljningen.
De nio patienter som följts upp längs var mellan 9 och 34 år när celltransplantationen gjordes.
- Alla har förbättrats och efter i genomsnitt nästan tre år efter stamcellstransplantationen lever de flesta normala liv. Ett par använder visserligen kryckkäppar, men bara en har haft ett kortvarigt, lindrigt återfall, säger Jan Fagius.
Det är betydligt bättre resultat än vad som redovisats från sjukhus i andra länder där patienter med multipel skleros transplanterats med stamceller.
- Detta beror troligen på att våra patienter, till skillnad från många patienter i andra länder, ännu inte hunnit få bestående allvarliga nervskador till följd av sjukdomen. De hade visserligen en mycket aggressiv sjukdomsbild, men visade ändå tecken på att ha förmåga att kunna återhämta sig, säger Jan Fagius.
Vid multipel skleros har kroppens immunförsvar slagit snett. I stället för att bekämpa bakterier, virus och andra yttre fiender angriper felprogrammerade vita blodkroppar från benmärgen nervceller i hjärnan och ryggmärgen. Följden är bland annat muskelsvaghet och förlamningar.
För det mesta utvecklas multipel skleros långsamt under en följd av år under vilken det kan finnas långa sjukdomsfria perioder mellan de aktiva sjukdomsattackerna. Patienterna som stamcellstransplanterats hade däremot bara ytterst kortvariga återhämtningsperioder mellan de mycket aggressiva sjukdomsattackerna.
- Före stamcellstransplantationen hade dessa patienter i medeltal en svår sjukdomsattack varje månad, att jämföra med den enda, lindriga sjukdomsattack som en enda patient haft efter transplantationen, säger Jan Fagius.
I benmärgen och i liten mängd i själva blodbanan finns stamceller med förmåga att bilda röda blodkroppar och alla sorters vita blodkroppar.
Det är sådana stamceller ur det egna blodet som använts vid transplantationerna. De har givits till patienterna som dropp efter det att de först fått så höga doser av cellgifter att deras egen benmärg helt slagits ut.
Behandlingen utförs vid hematologkliniken, "blodavdelningen", och är sedan länge rutinmetod vid vissa former av leukemi, blodcancer.
- Avsikten med att slå ut benmärgen vid multipel skleros är att bli kvitt alla felprogrammerade vita blodkroppar som angriper nervvävnaden. Det är alltså cellgifterna som utgör själva behandlingen, säger Jan Fagius.
Återtransplantationen av blodstamcellerna behövs för att bygga upp en ny, normal benmärg.
- Därmed utsätts inte nervsystemet för ytterligare attacker från immunsystenmet. I stället kan det återhämta sig, i bästa fall till normal funktion, säger Jan Fagius.
Han betonar att bara en liten del av Sveriges sammanlagt cirka 11 000 patienter med multipel skleros lämpar sig för en stamcellstransplantation.
- Sannolikt kan behandlingen bara komma ifråga för en handfull patienter per år i vårt land, tror Jan Fagius.
Även landets övriga regionssjukhus har börjat följa efter. Vid vart och ett av dem har en enstaka behandling med transplantation av blodstamceller vid multipel skleros genomförts.
Uppföljningen av de nio patienterna redovisas i dag fredag vid ett symposium i Musikens hus i Uppsala med anledning av att Akademiska sjukhusets neurologiska klinik och neurofysiologiska avdelning fyller 50 år i år.
Så jobbar vi med nyheter