Carolina byter ansikte
Carolina Rediviva ska få nya funktioner och bli universitetets ansikte utåt. Det framgår av den vision för hela universitetsbiblioteket som presenterades för personalen på måndagen. I visionen ingår en stor förändring av Carolinas entréplan.
Bland hyllorna går bibliotekarien Barbro Andersson. Hon har arbetat på Carolina Rediviva sedan 60-talet, och har sett studenter köa på entrétrappan om morgnarna för att få en plats. Hon märker att Carolinabyggnaden har en särskild status.
- Många besökare säger att de "är i universitetet", och tror att det här är själva huvudbyggnaden, berättar hon.
Just den föreställningen vill universitetets ledning spinna vidare på och göra Carolina till hela universitetets huvudingång. Visionen talar om en välkomnande entré på bottenplanet där också universitetets informationsdiskar ska ligga. En attraktiv cafeteria eller restaurang, eventuellt belägen ut mot Engelska parken, ska rymmas liksom salar för visning av universitetets kulturarv, som delar av institutionernas samlingar och den konstsamling som i dag finns på slottet.
- Vi vill ge Carolina en ny roll, aktivera det igen och se till att det är liv i byggnaden, säger prorektor Kerstin Sahlin, som lett visionsarbetet.
Bottenplanet måste bli mer öppet och fungera som mötesplats för forskare, studenter och övriga samhället, menar Kerstin Sahlin. Modernt utrustade gruppstudierum och seminarielokaler byggs om visionen blir verklighet
- Carolina ska framför allt vara ett bibliotek och inte ett museum. Aktiv bildningsverksamhet ska vara grunden, säger Kerstin Sahlin.
Många läsplatser kommer dock att försvinna. Men det är bara en anpassning till verkligheten, menar överbibliotekarie Ulf Göranson, som varit med i visionsarbetet.
- Behovet av stol, bänk och lampa har minskat. Den tiden är förbi, och vi måste fylla salarna på annat sätt. Jag tycker att visionen är intressant och bra, och nu får vi se vad som kan bli verklighet på sikt, säger han.
Flera saker måste utredas innan några beslut kan tas, till exempel finansieringsfrågan
- Omvandlingen av byggnaden kräver naturligtvis avsevärda investeringar, säger Ulf Göranson.
Frågan är också vilka förändringar byggnaden tillåter.
- Vad Carolina tål, historiskt och tekniskt, det får snillena pröva nu. Det kan ju komma att handla om mycket stora förändringar, säger Ulf Göranson.
Fakta:
Carolina Rediviva
Carolina Rediviva stod klart 1841. I dag utgör Carolina en del i det som kallas Universitetsbiblioteket som omfattar bibliotek på flera olika ställen inom universitetet, som Karin-Boye biblioteket på Humanistiskt centrum.
Carolina är 18 000 kvadratmeter stort, varav bokmagasin utgör 7 400 kvadratmeter. Antalet tysta läsplatser i Carolina Rediviva uppgår till 380. Universitetsbibliotekt har totalt hyresavtal på 40 209 kvadratmeter i år.
I dag grundar sig verksamheten allt mer på elektronisk litteratur. Medan antalet boklån är drygt 300 000 på ett år, görs över en miljon nedladdningar av elektroniskt material på ett år.
Carolina Rediviva
Carolina Rediviva stod klart 1841. I dag utgör Carolina en del i det som kallas Universitetsbiblioteket som omfattar bibliotek på flera olika ställen inom universitetet, som Karin-Boye biblioteket på Humanistiskt centrum.
Carolina är 18 000 kvadratmeter stort, varav bokmagasin utgör 7 400 kvadratmeter. Antalet tysta läsplatser i Carolina Rediviva uppgår till 380. Universitetsbibliotekt har totalt hyresavtal på 40 209 kvadratmeter i år.
I dag grundar sig verksamheten allt mer på elektronisk litteratur. Medan antalet boklån är drygt 300 000 på ett år, görs över en miljon nedladdningar av elektroniskt material på ett år.
Så jobbar vi med nyheter Läs mer här!