Det visar en enkätundersökning bland 88 patienter vid Akademiska sjukhusets onkologiska klinik som deltagit i så kallade fas III-prövningar av nya potentiella cancerläkemedel.
– Glädjande nog visar våra resultat att de flesta som deltar i prövningar av cancerläkemedel verkar göra det av både personliga och altruistiska skäl, säger sjuksköterskan Tove Godskesen, doktorand vid Centrum för forsknings- & bioetik vid Uppsala universitet.
Fas III-prövningar är de utvidgade studier på patienter som slutligen ska avgöra om nya potentiella läkemedel är tillräckligt bra för att användas i rutinsjukvården.
– Trots att sådana kliniska studier är en förutsättning för att utveckla nya effektiva behandlingar vet vi väldigt lite om vad som motiverar patienter att delta i dem, säger Tove Godskesen.
I studien fick patienterna på en tiogradig skala gradera betydelsen av åtta olika skäl till att delta och också ange vilket av dessa skäl som var allra viktigast för dem.
De två skäl som ansågs i särklass viktigast var hoppet om att bli botad och att bidra till forskning som i framtiden kan hjälpa andra cancerpatienter. Hoppet om bot det vanligaste enskilda huvudskälet till att delta. Drygt fyra av tio patienter uppgav detta. Nära tre av tio angav viljan att hjälpa andra framtida cancerpatienter som huvudskäl.
– Det innebär att detta altruistiska motiv var betydligt vanligare än till exempel möjligheten att själv få tillgång till extra undersökningar eller bättre omvårdnad, säger Tove Godskesen.
Enligt de etiska regler som gäller för kliniska prövningar och som finns nedskrivna i Helsingforsdeklarationen ska allt deltagande vara frivilligt och bygga på informerat samtycke. I det stora hela tycker Tove Godskesen att det verkar som om samtycket varit informerat. En stor majoritet av patienterna tyckte själva att de fått tillräcklig information och betänketid för att bestämma sig om de ville delta eller inte, och även på direkta kunskapsfrågor svarade majoriteten rätt.
– Den enda punkt som sticker ut som bekymmersam är att en tredjedel av deltagarna instämde i det felaktiga påståendet att nya behandlingar testas på patienter bara om de tros sakna biverkningar. Det korrekta är att de testas när nyttan tros vara större än risken för biverkningar, säger Tove Godskesen.
Nästan alla patienterna uppgav att de var nöjda med att ha deltagit i den kliniska studien och bara en ångrade det. Mer än åtta av tio uppgav att de utifrån sina egna erfarenheter skulle rekommendera även andra att delta i prövningar av nya cancerbehandlingar.
Hela studien finns publicerad på nätet i facktidskriften European Journal of Cancer Care.