Bytte professur med Linné
1742 genomfördes en transaktion som förmodligen skulle vara omöjlig i dagens universitetsvärld. Två professorer på Uppsala universitet, Carl von Linné och Nils Rosén von Rosenstein, bytte nämligen tjänst med varandra!
1740 dog Olof Rudbeck den yngre, son till universalgeniet med samma namn, och professuren i naturalhistoria blev ledig. Rosén fick tjänsten — i konkurrens med Linné!
Året därpå tvingades den nästan 80-årige Lars Roberg att ta avsked från sin professur i anatomi och praktisk medicin. Efter en befordringsstrid, som delvis ska ha förts i skandalösa former, blev Linné hans efterträdare.
Att Linné blev professor i praktisk medicin var egentligen inte så konstigt. "Blomsterkungen" hade läst medicin i Lund, Uppsala och Holland och under flera år försörjt sig som läkare i Stockholm.
Men Rosén ville egentligen syssla med klinisk medicin och Linné med naturen. De bytte alltså professur med varandra!
Folkhälsoupplysare
Sin viktigaste insats gjorde Rosén som folkhälsoupplysare och läroboksförfattare. Behandling av sjuka barn var det centrala i hans medicinska gärning.
Han skrev artiklar om amningen och dess betydelse, omvårdnad, hygien och kost och de fick stor spridning sedan de börjat publiceras i almanackor.
1764 samlades hans artiklar i boken Underrättelser om barns sjukdomar och deras botemedel. Den kompletterades gradvis och kom ut i 26 upplagor och på tio olika språk. Boken användes faktiskt i undervisningen till början av 1900-talet.
Rosén fick också i gång verksamheten på Akademiska sjukhuset i Uppsala igen och satsade särskilt på klinisk undervisning.
Sjukhuset hade grundlagts av Roberg 1708, blivit Sveriges första universitetssjukhus 1717 men stängts på 1720-talet —þq>av brist på pengar.
Sjukhuset låg i Oxenstiernska huset, dagens Juridicum, vid Riddartorget. Den klinik Rosén öppnade 1741 hade bara 6—8 bäddar.
Så jobbar vi med nyheter