Bygghausse bland mjölkbönder
Det är bygghausse i den Uppländska mjölkbranschen. Bönderna storsatsar på nya ladugårdar trots prispress och import av lågsprismjölk från Tyskland och Tjeckien.
—Totalt byggs cirka 12 000 platser. Vi skulle behöva bygga upp till 25 000 för att bibehålla en god åldersstruktur på ladugårdarna. Osäkerheten om hur jordbrukspolitiken blir i framtiden påverkar investeringsviljan, säger Mats Pehrsson vid intresseföreningen Svensk Mjölk.
Satsar för framtiden
En som satsar ändå är Mats Eriksson från Svista utanför Uppsala. Just nu lägger han ut 4,2 miljoner på ny ladugård ett stenkast från E4. Han tror det finns ett uppdämt behov av att investera i länet.
—Många har kunnat driva sina gårdar vidare genom att det funnits så mycket sidojobb, bland annat vid Arlanda. Nu har det blivit kärvare. De som bygger nytt är de som har bestämt sig för att vara kvar som mjölkbönder. De andra slutar, säger han.
När han byggde ut gården för fjorton år sedan fick han drygt tre kronor litern för mjölken. I dag bara 2,60 och de flesta mejerier har planer på att lansera mjölk till lågpris. Lidl importerar billig mjölk från Tyskland. Ica planerar att köpa från Tjeckien och Arla lanserar egen svensk lågprismjölk från början av oktober. Även Milko och Norrmejerier är på gång.
Större prispress
—Givetvis kommer vi att känna av lågprissatsningarna. Det blir ännu större prispress. Vi skulle egentligen behöva få bättre betalt för mjölken. Men jag tror ändå vi kommer att klara oss. Lågprismjölken är inte anledningen till att vi bygger ut, säger han.
För att kunna driva rationell mjölkproduktion måste Mats Eriksson förnya anläggningen vart tjugonde år. Att inte investera nu hade varit det samma som att starta en avveckling. Dessutom är förutsättningarna bra i Sverige för tillfället.
—Mjölkkvoterna är mycket billigare här än i övriga EU. Vi betalar 60-80 öre kilot. I Holland tjugo gånger så mycket och i Danmark tio. Mark och foder är också mycket billigare och räntorna är låga, säger han.
Lågprisladugård
Han har valt att bygga en lågprisladugård. Varje koplats kostar bara 40 000 kronor. Det innebär bland annat att han inte värmeisolerar ladugården, använder enkel utrustning, och utnyttjar sitt gamla stall för mjölkning. Skulle han byggt efter konstens alla regler, "en lyxvariant", hade investeringen kostat mer än det dubbla.
—Man måste anpassa sig efter kostnadsläget. Som mest kommer jag att kunna ha 180 djur här. Vi får se hur lång tid det tar innan jag fyller upp ladugården, kanske tvingas jag göra det tidigare. Ambitionen nu är att kunna dra runt det hela på 120 kor, säger han.
Omsättningen beräknas öka från tre till fem miljoner kronor om året, då ingår lönerna för två anställda.
Så jobbar vi med nyheter