Den som företräder ett bolag kan personligen tvingas betala skatteskulderna. Det har en 41-årig byggföretagare i Uppsala nyligen fått erfara.
Mannen drev en byggfirma i Uppsala med som mest ett 20-tal anställda. För två år sedan försattes byggföretaget i konkurs med ett underskott på 4,7 miljoner kronor.
Trots 14 ärenden hos Kronofogden hade skatteskulderna inte betalats och vid konkursutbrottet fanns skattekrav mot byggföretaget på 1,5 miljoner kronor.
Skatteverket begärde då att den 41-årige ägaren skulle göras betalningsansvarig för skatten.
Om ett aktiebolag drar på sig obetalda skatter går det i normalfallet inte att kräva någon enskild person på pengarna. Men om ägare, styrelseledamöter eller andra ansvariga med uppsåt eller av grov oaktsamhet struntar i skatterna kan de tvingas att betala efter beslut i domstol. Detta kallas företrädaransvar.
I linje med dessa regler begärde Skatteverket att 41-åringen skulle stå för byggfirmans skatteskuld på 1,5 miljoner kronor. Enligt myndigheten hade mannen känt till att skatterna inte betalats men trots det drivit företaget vidare.
När ärendet togs upp i förvaltningsrätten begärde 41-åringen att slippa skattekravet. Han sa att han tagit på sig uppdraget som styrelseledamot i bolaget åt ett par personer som inte kunde medverka eftersom de figurerade i en annan konkurs. Dock hade han varit ensam ägare av byggbolaget.
Förvaltningsrätten konstaterar att 41-årigen på grund av bland annat de många betalningsuppmaningarna måste ha varit medveten om konsekvensen av uteblivna skattebetalningar. Han har därigenom handlat ”i vart fall grovt oaktsamt” och ska därför stå för skatteskulden på 1,5 miljoner kronor, fastställer domstolen.
En av dem som ingått i styrelsen för 41-åringens bolag är en 37-årig byggföretagare som också drabbats av ett miljonkrav sedan han struntat i att betala skatterna i sin byggfirma.
2016 dömdes 37-åringen att betala en miljon kronor i skatt som hans byggfirma dragit på sig innan en konkurs. Kammarrätten slog fast att han hade varit så oaktsam när det gällde att betala företagets skatteskulder att betalningsansvaret skulle överföras på honom.
Under en revision av 37-åringens byggföretag kom Skatteverket fram till att osanna uppgifter hade lämnats om intäkter och löner samt att vissa uppgifter utelämnats i bokföringen.
Den byggfirma som 41-åringen drev hade han köpt ut från ett konkursbo som kom från 37-årings havererade byggföretag.
Efter konkurserna i de båda bolagen startade 41-åringen och 37-åringen tillsammans ett tredje byggföretag. Detta byggföretag, som annonserar på webben efter kunder, är ännu verksamt i Uppsala men de båda männen har lämnat styrelsen.
Ytterligare en Uppsalabo har spelat en viktig roll i härvan kring ett av byggbolagen. Det gäller en civilekonom som skötte bokföringen i 41-åringens byggfirma.
Civilekonomen misskötte dock redovisningen så grovt att den fick göras om. Under rekonstruktionen av räkenskaperna uppdagades stora okända underskott vilket bidrog till att företaget fick läggas ner.
Civilekonomen och den 41-årige byggföretagaren har tidigare suttit i styrelsen för ett helt annat Uppsalaföretag som bokfört osanna fakturor på 3,7 miljoner kronor.
I det ärendet dömdes civilekonomen 2015 till 20 månaders fängelse och näringsförbud i fem år medan 41-åringen däremot aldrig misstänktes för brott.