Enligt Ulrica Lidfors, jurist vid Boverket, kan en kommun ha rätt att bevilja ett nytt bygglov när det gamla upphör.
2019 beviljade Uppsala kommun bygglov för en moské i Stenhagen. Ett villkor är att den ska vara färdigbyggd senast i juni 2025, annars upphör bygglovet. Men än så länge är byggnationen långt ifrån klar, hittills har bara en del grundarbeten färdigställts.
– Vi har ekonomiska problem och saknar ungefär 20 miljoner kronor för finansieringen av moskén, säger Akmal Hyder, som är projektets kassör.
Enligt honom har hittills cirka 8 miljoner kronor investerats i grundarbetena på markområdet vid Stenhagsvägen. Stenmassor har schaktats bort och för två år sedan göts en grundplatta där det sticker upp rör för el och vatten. Men de två senaste åren har projektet stått stilla.
– Det är snart deadline för bygglovet, sedan får vi söka ett nytt. Det vore slöseri med resurser om kommunen sa nej till bygglov, säger Akmal Hyder.
Enligt Ulrica Lidfors, jurist på Boverket, kan en kommun bevilja ett nytt bygglov om byggnationen inte är färdigställd när tidsgränsen passerats nästa sommar.
– Det blir då en ny prövning då bland annat grannar ska höras. Är förutsättningarna desamma som när det tidigare bygglovet beviljades vore det konstigt om det blev avslag.
Arkitektskiss över hur Stenhagenmoskén är tänkt att se ut när den är färdig.
Bakom projektet med Stenhagenmoskén står Uppsala Dawa Stiftelsen. Stiftelsens ansökan om bygglov 2019 omgavs av kontroverser. Det förekom upprop på nätet, både för och emot moskén, och tonläget var tidvis hätskt. Sverigedemokraterna hävdade att moskén riskerade att bli "ett vattenhål för radikalisering". Representanter för SD som protesterade vid den tilltänkta byggplatsen utsattes för stenkastning.
SD utsattes för stenkastning när de var på plats i Stenhagen inför bygglovsbeslutet 2019. Från vänster Simon Alm, David Perez och Martin Wahlsten.
Privatpersoner överklagade bygglovsbeslutet till domstol som dock gav grönt ljus för projektet.
En skrivelse som använts i debatten är Centerns reservation till bygglovet 2019. Centern sa nej till bygglov och i sin reservation hänvisade partiet bland annat till en rapport från Försvarshögskolan. Där ska dawarörelsen ha utpekats som "en rörelse med kopplingar till islamistisk extremism".
"Det är viktigt att granska vilka som finansierar moskén i Stenhagen", säger Magnus Ranstorp, terrorforskare på Försvarshögskolan.
En av författarna bakom rapporten var Magnus Ranstorp, terrorforskare vid Försvarshögskolan. Han tycker att Centern misstolkat vad som står i utredningen.
– Det går inte att dra generella slutsatser om att dawarörelsen har kopplingar till extremism. Det skiljer sig mellan dawas olika inriktningar, säger Magnus Ranstorp.
Hittills har stiftelsen investerat cirka 8 miljoner kronor på platsen, vilket bekostat bland annat schaktning av sten.
– En av de viktigaste frågorna för vilken inriktning moskén kommer att ha är hur den finansieras. Kommer pengarna från till exempel Kuwait eller Qatar finns risk för radikalisering.
Enligt Akmal Hyder finansieras bygget genom insamlingar bland privatpersoner varav så gott som alla finns i Sverige.
– Vi får inte pengar från någon organisation och inte heller från Saudiarabien eller Mellanöstern, säger han.
Stenhagenbon Layla Shamsunne har hoppas på en moské i området. "Då behöver jag inte åka till moskén inne i stan när jag ska be".
Akmal Hyder menar att de olika dawa-begreppen blandats ihop i debatten.
– Det finns en dawaorganisation i Mellanöstern men den har inget med dawastiftelsen i Uppsala att göra.
Fredric Brusi är expert på islam vid Myndigheten för stöd till trossamfund. Enligt honom betyder dawa helt enkelt mission.
Armeringsjärn sticker upp ur betongplattan som gjutits på platsen för bygget.
– Begreppet är brett och motsvarar det man menar när man talar om mission inom kristendomen. Det finns i sig inget kontroversiellt med dawa utan det avgörande är hur missionsarbetet utförs av församlingen eller individen, säger Fredric Brusi.
Akmal Hyder säger att Stenhagenmoskén inte bara ska vara en plats för bön. Verksamheten ska även ha en social inriktning och ta hand om ungdomar, inte minst sådana som kan vara på glid.