Erik Pelling (S).
Byggkranar har blivit en del av stadsbilden i Uppsala, som också är den kommun i länet som växer mest i invånarantal.
– Uppsala sticker absolut ut som en kommun där det byggts mycket under en period, säger Hans-Åke Palmgren, analytiker på Boverket.
Senaste byggboomen i Uppsala tog fart i slutet av 2014. Detta efter att bostadsbyggandet trappat av sedan 2006 i Sverige.
Uppsala, som är urtypen av en studentstad och har två universitet och gamla akademiska anor har en byggtrend som tätt följs av en annan universitetsstad: Örebro.
– Uppsala och Örebro är de kommuner som tidigt satte i gång mycket bostadsbyggande bland de större högskoleorterna utanför storstadsregionerna. Och båda drabbades av att man byggt för mycket för fel målgrupper när de här bostäderna kom ut på bostadsmarknaden, säger Hans-Åke Palmgren och fortsätter:
– Det är en sak att sätta i gång projekt, men hur stark är efterfrågan när de väl är färdigställda?
När Finansinspektionen skärpte amorteringskraven sjönk bostadspriserna över landet med 10 procent.
– Det här påverkade mest byggandet i områden med höga bostadspriser. I Uppsala höll man ut länge och höll en hög byggtakt in på slutet av 2017. Sedan blev det en tvärbroms, även om man fortfarande byggde mycket, som lägst 1 500-1 600 påbörjade bostäder per år, säger Hans-Åke Palmgren.
Takten på påbörjade byggen vände upp igen i Uppsala förra året, för att svagt bromsa in i år.
Enligt SBAB:s senaste bostadsindex finns det dock fortfarande bekymmer med byggandet i Uppsala. Andelen nya bostadsrätter är så hög att marknaden riskerar att bli överhettad.
På Uppsala kommun är man dock inte så bekymrad.
– Marknaden brukar reglera det där själv, säger Elisabet Jonsson, avdelningschef för Stadsbyggnadsförvaltningen.
Går det inte att sälja bostäderna, så byggs det också mindre. Men helt tagen ur luften är inte SBAB:s varningar.
– Vi har generellt inom vår kommun lite hyresrätter jämfört med bostadsrätter. Men det är positivt att byggnationen av flerfamiljsfastigheter från förra året svängt lite mer mot hyresrätter, säger Elisabet Jonsson.
Också länsstyrelsen varnar i senaste analys av bostadsmarknaden om byggandet i länet. Bostäderna kommer inte alla till del. Mindre köpstarka grupper som ungdomar, studenter, nyanlända och personer med funktionsnedsättning riskerar att få svårt att hamna rätt på bostadsmarknaden.
"Att möta efterfrågan på bostäder för alla är fortfarande en stor utmaning för vårt län, liksom i övriga delar av landet", skriver landshövding Göran Enander i förordet till länsstyrelsens bostadsrapport.
I dag står över 109 000 personer i kö till lediga hyresbostäder i Uppsala.
– Vi har inte gått före och haft stora områden som stått tomma och väntar på att människor och företag ska komma och flytta in, tvärtom har vi hela tiden legat steget efter och fått bygga ikapp, säger Erik Pelling (S), kommunstyrelsens ordförande och tidigare byggnadsnämndens ordförande.
Enligt honom har Uppsala vuxit varje år sedan mitten av 1950-talet, de senaste fem åren med en kraftigare tillväxt.
– Vi bestämde oss över blockgränserna för att det inte håller längre att varje år diskutera en stadigt förvärrad bostadsbrist. Nu måste vi göra något åt det. Det är den proppen ur-effekt vi haft de senaste åren.
Han framhåller Uppsalapaketet, överenskommelsen mellan staten, Uppsala kommun och Region Uppsala, som ska leda till fler bostäder och arbetsplatser, samt ny kollektivtrafik i södra Uppsala och fler tågspår på sträckan Uppsala-Stockholm.
Den senaste utbyggnaden av Uppsala har i stort skett enligt närhetsprincipen; det ska finnas skola, förskola, service och kollektivtrafik där folk bor.
De områden som stått för den största byggboomen är Rosendal, Kapellgärdet, Cementgjuteriet, Östra Sala backe och Lindbacken. Med undantag Lindbacken är det förtätningar av tätorten.
– Både Rosendal och Östra Salabacke har dels varit en reaktion på det som byggdes på 90-talet och i början på 2000-talet, säger Erik Pelling.
I Industristaden var marken som exploaterades privatägd. I Rosendal och Östra Sala backe har Uppsala kommun ägt marken.
– I Industristaden ser husen ganska lika ut. I Rosendal och Östra Sala backe är det mycket variation, i stilar, materialval och upplåtelseformer. Mycket har blivit lyckat. Där byggs inte bara bostadsrätter utan också radhus och hyresrätter, säger Erik Pelling.