Uppsala är en av de städer i Sverige där störst mängd farligt gods passerar via järnvägen.
Knappt en vecka har gått sedan katastrofen inträffade i Lac-Megantic i Kanada. Ett godståg lastat med råolja spårade ur och exploderade mitt i den lilla staden. Hittills tros 15 människor ha dött i olyckan, drygt 40 personer saknas ännu och ett trettiotal byggnader totalförstördes.
I Sverige fraktas årligen drygt tre miljoner ton farligt gods såsom råolja via järnvägen, det vill säga ämnen och föremål som kan orsaka stora skador på människor, miljö eller egendom. Enligt den senaste statistiken från Trafikanalys handlar det främst om brandfarliga vätskor. Bara genom Uppsala passerar 2 200 ton flygbränsle varje dygn.
– Tidigare fraktades bränslet via lastbilar som gick genom Stockholms innerstad, men 2006 ändrade man om transporten så att det numera går från Gävle hamn till Arlanda därför att järnvägen är ett säkrare transportsystem, säger Håkan Nordqvist vid Transportstyrelsen som arbetar med tillsyn av transporter med farligt gods.
Exakt vilka tider och hur mycket andra farliga ämnen som rullar genom Uppsala och resten av landet råder det sekretess på sedan ett antal år tillbaka. Orsaken är framför allt att man vill minska risken för attentat mot transporterna. Men i en regeringsrapport som publicerades 2008 finns statistik offentliggjord som visar att Uppsala är den stad där absolut mest farligt bränsle fraktas via räls. Enligt Håkan Nordqvist genomförs regelbundna kontroller av transporterna och dess vagnar.
– Vi tittar på den tekniska standarden och att de som kör har rätt dokumentation. I princip handlar det om att se till allt är helt och rent så att det inte riskerar att uppstå läckage, säger han.
Dessutom finns nationella riktlinjer för hur nära järnvägsspåren man får placera byggnader med mera i syfte att minimera skador. Riktlinjerna säger bland annat att flerbostadshus, hotell, förskolor och skolor bör byggas minst 150 meter från rälsen. Trots det är många av Uppsalas hus byggda närmare än så. Exempelvis ligger Uppsalahems nya hyreshus Frodeparken vid Resecentrum, endast 70 meter från järnvägen.
– Utgångspunkten är att det är ett attraktivt läge. Vi gör alltid en bedömning av läge i förhållande till de risker som finns, och det man sett när tåg spårar ur är att vagnarna rör sig högst 25- 30 meter från spåren, säger Ulla-Britt Wickström, planeringschef vid Uppsala kommun.
Men om vagnarna innehåller farliga ämnen som läcker ut eller antänder?
– När vi jobbar med detaljplaner är de alltid ute på remiss hos bland annat räddningsverket som ger sina synpunkter och vi rådgör även med Trafikverket och utifrån det vidtar vi säkerhetsåtgärder vid själva bygget, bland annat genom hållfastheten i konstruktionen och att man inte har luftintag mot järnvägssidan för att inte brandrök eller farliga gaser ska komma in i byggnaden.
Hur stor verkan sådana åtgärder har vid en eventuell olycka så som den i Kanada vill inte Ulla-Britt Wickström spekulera i. Inte heller Håkan Nordqvist vid Transportstyrelsen vill ge något rakt svar på frågan.
– Först måste vi få reda på vad som exakt hände i Kanada innan vi kan dra några slutsatser. Även om ett tåg spårar ut är det inte säkert att vagnarna börjar läcka, med skulle de göra det och flygbränslet antänds så är det givetvis jättefarligt. Men sannolikheten för att det sker är liten, säger han.