Byggboomen är här

Byggsvackan som inleddes efter finanskrisen tycks nu vara över. Kommunens prognos över bostadsbyggandet, som bygger på uppgifter från byggherrarnas planering, visar på en mycket kraftig ökning: Från bottennivån 587 färdigställda bostäder 2012, väntas 4 100 bostäder påbörjas 2017.

Ökningen märks redan. Första halvåret i år inleddes byggen av 894 lägenheter, vilket är den högsta halvårsnoteringen på sex år.

Den viktigaste förklaringen till ketchupeffekten är att fler byggherrar nu satsar i kommunen. Att öka konkurrensen har varit en medveten kommunal strävan.
– Vi har gått från sju till 24 aktiva byggherrar på ett par år, förklarar Fredrik Ahlstedt.

Socialdemokratiska kommunalrådet Erik Pelling menar att S och M tillsammans varit de partier som mest drivit på för att få snurr på bostadsbyggandet.
– Vi har tyckt att det har varit bättre att dela upp områdena som ska byggas för att få in fler aktörer. Vi har varit helt överens om det, säger Erik Pelling.

Ett av de nya företagen är Byggvesta, med huvudkontor i Stockholm och verksamt i flera städer i landet. I Uppsala har Byggvesta hittills planerade hyreshusprojekt i Rosendal och Östra Sala backe.

– Vi tror på Uppsala som en tillväxtkommun, säger byggchefen Svante Jernberg som siktar på omkring 1 000 lägenheter i Uppsala under en femårsperiod.

Samtidigt fortsätter de ”gamla” byggherrarna i kommunen på minst samma nivå som tidigare. Största aktören Uppsalahem kommer att fortsätta bygga omkring 500 lägenheter per år. NCC bygger 200-250 per år. JM omkring 200, men skulle kunna öka till 300, enligt regionchef Per Johansson.

En annan förklaring till den kraftiga ökningen är att det finns gott om antagna detaljplaner med byggrätter. Fler än 7 000 byggrätter finns nu klara. Och den tidigare takten på 1 500 antagna nya byggrätter per år ska bli 3 000 per år.

Grundförutsättningarna för att byggandet ska öka har funnits länge. Staden växer varje år och det finns ett uppdämt behov. De senaste fem åren har befolkningsökningen i genomsnitt varit drygt 3 000 personer per år. Kommunens prognos säger plus 2 400 personer per år de närmaste åren.

Det uppdämda behovet syns i Uppsalahems bostadskö på 87 000 personer. Kön ökar med 500 personer i månaden. Av de 87 000 i kön är knappt en femtedel aktivt bostadssökande.

Andra viktiga faktorer för ökat byggande är att det är relativt låg arbetslöshet i kommunen, låg ränta och att många har fått mer pengar kvar efter skatt de senaste åren.

Fredrik Ahlstedt siktar på att hålla den höga byggnivån framöver.
– Jag har sagt att det behövs 40 000 nya bostäder på tio till tolv år och det står jag fast vid, säger han.
– 4 000 bostäder per år är ett bra mål. Att inte växa innebär stagnation, anser Erik Pelling.

Men från byggplaner till färdiga hus är resan lång. Det konstaterar Liv Hahne (M), plan- och byggnadsnämndens ordförande.
– 70-80 procent av det vi planerar brukar gå igång. Det är lätt att det fastnar på olika sätt. Bland annat måste vi från kommunen bli lite smidigare. Men vi har gjort förändringar nu för snabbare bygglovshantering och handläggningstiden har gått ned, förklarar hon.

Parallellt med bostadsbyggandet krävs givetvis att infrastruktur i form av skolor, förskolor, kollektivtrafik med mera hänger med.
– Vi kommer att klara det, säger Fredrik Ahlstedt.