Byggbas i stormens öga
Å ena sidan större framgångar än någonsin, byggboom, låg arbetslöshet och löner i den kollektiva toppen. Å andra sidan större hot än någonsin. I stormens öga står den svenske byggnadsarbetaren och Hans Olsson företräder nästan 4 000 av dem.
Allt borde vara frid och fröjd med andra ord.
—Som det ser ut har vi en mycket god sysselsättning fram till 2010, säger Hans Olsson.
Men förändringens vindar blåser i byggbranschen just nu. Sinnebilden av den svenske byggnadsarbetaren håller på att förändras. Till vad vet ingen.
—Vi är fostrade i att umgås med nya arbetskamrater för varje nytt bygge. Det är hela laget som är det viktiga, sammanhållningen och det solidariska lönesystemet, alla tjänar lika mycket.
Måste förändras
Men för att kunna hålla fast vid modellen måste också byggbranschen förändras. Alla passar inte in i ett lag med vita män.
—Det håller på att hända saker. Vi försöker att få in kvinnor och arbetare med utländsk bakgrund via yrkesskolan. Men det är långt kvar. Vi är oerhört konservativa i vissa delar.
—Arbetsgivarna har också många fina ord att säga om att bredda yrkesgruppen. Men i handling blir det sämre, det sätts inte till resurser för att få förändring.
En förändring som byggarbetsgivare och fack inte kan påverka är den om hur husen byggs i dag. En industrialiserad process där färdiga moduler sätts ihop på annan ort. Varje byggnadsarbetare blir allt mer specialiserad och det blir allt färre ute på byggplatserna.
—Det är inte bra med monotona jobb som ger arbetsskador.
Oseriösa aktörer
Specialiseringen innebär också allt fler underentreprenörer och allt sämre kontroll.
—Det borgar för att oseriösa aktörer kommer in och det har vi sett i många fall, till exempel Ulleråkers skola och Bärby.
Hans Olsson drömmer sig för ett ögonblick tillbaka till gårdagens byggherrar, som byggde ett helt och sedan stod för sin produkt.
—Nu är det konsulter som står för bygget, ingen vet vilka de är. Och en del underleverantörer, det är förunderliga företag, säger han uppgivet.
En annan förändring som kommer och som däremot Byggnads gör allt för att påverka är konkurrensen från utländska företag och, framför allt, svenska företag med utländsk arbetskraft.
—Varje person som söker bygglov i dag får information om arbetskraft från Polen eller Baltikum. De tar bra betalt, men arbetarna tjänar väldigt lite och tvingas leva ovärdigt under byggtiden.
Vaxholm. Orten har blivit ett rött skynke för debattörer på båda sidor. Skolbygget med det lettiska företaget som ledde till protestaktioner och så småningom stoppades innebar en personlig besvikelse för Hans Olsson.
Knivhugg i ryggen
—Vi har sedan början av 1990-talet ett samarbete med vår lettiska motsvarighet och har hjälpt dem med kollektivavtal och annat. Det var som ett knivhugg i ryggen att det inte fungerade i Vaxholm.
Han säger att den lettiska regeringen lovat för runt inför EU-inträdet.
—Man skulle bara kunna åka utomlands och ta för sig med jobb. Men reglerna här är mycket oklara.
Vad som egentligen gäller är en fråga för EU och domstolarna. Den fria rörligheten mot respektive lands lagar och regler.
Att frågan ännu inte avgjorts har inte hindrat en allt hätskare debatt under hösten. Hans Olsson anser att Byggnads fått ta mycket stryk.
Påhopp varje vecka
—Det har varit påhopp i pressen i stort sett varje vecka. Vi har kallats LO:s värsting och man tycker vi har för stor makt. Byggnads ska neutraliseras, har vissa föresatt sig.
Men han står pall, säger han. I fem år till ska han finnas på byggen i Uppland, samspråka med allt och alla. Och jobba intensivt för den yrkeskår han tillhör och ser sig satt att försvara. Sedan, vid 63, tar han byggpension med ålderns rätt.
PERSONFAKTA
Namn: Hans Olsson.
Ålder: 58 år.
Bor: I bostadsrätt i centrala Uppsala.
Fritid: Fritidshus i Funbo varje helg, barnbarnen.
Yrkesbakgrund: Byggnadsarbetare 1969, fackligt engagemang första gången 1977, ombudsman 1991, ordförande för Byggnadsarbetareförbundet i Uppland sedan 1998.
Aktuell: Ständigt. Om byggboomen, svartjobben, Vaxholm och så vidare.
Så jobbar vi med nyheter