Bygdens biografer hotade

KULTUR. Redan inom något år kan den klassiska 35-millimetersfilmen som biograferna använder sig av i dag vara helt borta. Den nya digitala tekniken väntas ta över och även om den är lättare att sköta och billigare att driva så är den dyr att köpa in. Så kostsam att bygdens samtliga biografer hotas av nedläggning.

Uppsala2014-02-18 17:00

– Framtiden ser mörk ut just nu. Inom ett par års tid måste man ha digital utrustning och de pengarna som krävs finns inte på småbiograferna, säger Nina Pihl som driver biografen på Blå Wingen i Långhundra.

Nina Pihl berättar att bioverksamheten på Blå Wingen precis går runt ekonomiskt och att pengarna inte räcker till de omkring 700 000 kronor som krävs för att ta in den nya tekniken.Men den digitala tekniken innebär även andra problem. Redan nu har antalet filmer som görs på 35 millimeter minskat, vilket gör att det är svårare att få tag på filmer till premiärerna. Nina Pihl säger att det ibland kan dröja fyra till sex veckor efter premiären innan de får tag på en film och då har folk redan hunnit se den i Uppsala.
– Man tappar sugen när man jobbar hårt för att få en film och så kommer inte så många besökare. Man lägger ner mera jobb och får tillbaka mindre, men man får väl försöka spotta i nävarna och ta nya tag så länge det går, säger hon.

När alla nya filmer kommer att produceras för den senaste utrustningen så leder det till att mindre biografer inte får tillgång till färska filmer, enligt Nina Pihl. Hon säger att det är svårt att få tag i äldre filmer också eftersom kopiorna dras in allt eftersom.
– Det blir att lägga ner biografen om det inte finns något att köra längre. Ju mer saker som stängs runt omkring desto mindre levande blir bygden, men det blir ohållbart om det blir för mycket pengar, säger Nina Pihl.

Forum i Märsta, där Biokällan ligger, har i år genomgått en renovering som kostat Sigtuna kommun omkring tio miljoner kronor enligt projektledaren Leif Andersson. Allt från ventilation till ljud- och ljusanläggning har upprustats. Urban Niklasson, entreprenören som driver biografen i Märsta, hade trott att kommuninvånarna skulle vara nyfikna på bion och att många skulle komma efter nyöppningen, men hittills har besöksantalet varit en besvikelse.
– Det har gått dåligt. Det är inte alls en sådan publikströmning som behövs för att biografen ska leva rent ekonomiskt, säger han.

Urban Niklasson har avtal om att driva biografen i Märsta i ett år och han vill inte ge upp innan dess. Nu hoppas han på hjälp från två riktiga publikfilmer.
– Det är Harry Potter som vi får i december ungefär en och en halv vecka efter premiären och sedan har vi Sverigepremiären på Änglagård 3 på juldagen. Om de två filmerna också presterar dåligt med publik är det ingen idé att hålla på. Då har vi ingen publik i Märsta, säger han.

Trots att Biokällan nyligen har upprustats har man alltså valt att inte investera i den digitala tekniken. Lars Palmér, chef för kultur- och ungdomsenheten i Sigtuna kommun, berättar att budgeten för bygget var begränsad och att den senaste tekniken var alldeles för dyr. Det var ett politiskt beslut och i avtalet med entreprenören har kommunen uttryckt en önskan om att han ska satsa på den. Urban Niklasson är däremot tydlig med att han inte kan betala för utrustningen.
– De pengarna finns inte. Det har ju gått så pass fort att politikerna inte heller har förstått att det här med den digitala tekniken var på gång och jag som biografägare har inte en chans att göra den här investeringen. Särskilt inte med tanke på de besökssiffror som har varit de senaste tre månaderna, säger han.

Att det går fort i biografbranschen är något som ägaren till Gröna Ladan i Sigtuna, Anders Leffler, håller med om.
– För två månader sedan trodde jag att 35-millimetersfilm skulle bli kvar för en överskådlig framtid. Nu har filmbranschen löst säkerheten varför alla biografer måste investera i 3D för att över huvud taget få färsk film, säger han.

För bara två år sedan investerade han omkring en miljon kronor i Gröna Ladan och han tycker att det känns tungt att behöva investera ungefär lika mycket ännu en gång. Anders Leffler tycker att utvecklingen är bra för att den nya tekniken minskar risken för piratkopiering och krångel vid leveranser. Samtidigt inser han att bioverksamheten i Gröna Ladan är hotad.
– Om bion ska vara kvar så måste vi redan nu bestämma om vi ska investera i den nya tekniken, säger han.

Fakta: Digital bio

Kostnaden för att köpa in den nya utrustningen är omkring 700 000 kronor enligt Bengt Toll på Svenska Filminstitutet, men fördelen är att filmkopiorna är billigare i digital form. Dessutom kan biograferna spara filmerna på sin server och behöver inte skicka tillbaka kopian efter en bestämd tid som i dag. Tack vare det kan filmutbudet på biograferna varieras mer. Den digitala tekniken är också en förutsättning för att kunna visa film i 3D. Tekniken är också mer anpassad för personer med funktionsnedsättningar då exempelvis syntolkningsljudspår kan plockas fram.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!