Det är en av slutsatserna som dragits efter akustikförsöken som ingick 2010 års Forskarfredag, det evenemang som EU-kommissionen tagit initiativ till och som ska visa allmänhet och i synnerhet barn och ungdomar att forskning är kul och nyttig.
Till akustikförsöken 2010 bjöds grund- och gymnasieskolor in för att medverka i ett forskningsprojekt som utvecklats i Danmark och anpassats till svenska förhållanden av professor Kerstin Persson Waye vid Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa i Göteborg.
I Uppsala län deltog klasser från fyra skolor i Uppsala, och en klass från Olandsskolan i Alunda.
Försöken gjordes så att eleverna först fick lyssna på meningar som lästs in på band dels med bakgrundsbuller och dels utan bakgrundsbuller. Resultaten från testerna i samtliga 59 deltagande klasser visade att förmågan att uppfatta vad som sades på banden var 66 procent med svagt bakgrundsbuller, och bara 40 procent med mycket bakgrundsbuller.
Eleverna fick också svara på frågor om hur de upplevde bullermiljön i sina klassrum. Där visade de samlade resultaten att ju större andel elever i en klass som beskrev sin arbetsmiljö som bullrig, ju färre rätta svar hade klassen i testerna av talförståelse.
Betydelsen av klassrummens akustik poängteras i instruktionerna till deltagarna i akustikförsöket:
”... var medveten om att många elever genom tiderna fått skulden för att det är stökigt och bullrigt trots att dålig akustik i klassrummet snarare varit grundorsaken” skriver projektledaren Lotta Tomasson i instruktionen, och fortsätter ”I rum med dålig akustik upplevs också normalt beteende som buller”.
Vid Olandsskolan påtalade i höstas skyddsombuden i brev till tekniska kontoret i Östhammar att buller är ett problem i den nybyggda skolan. Där skiljs klassrummen åt bara av ljuddämpande draperier. Hörseln påverkas, lärarna stör varandra och rösten tar stryk skrev skyddsombuden. Problemen hänvisades av tekniska kontoret tillbaka till den egna skolan för att lösas där.