Buller i skolan kan skada elevernas hälsa
Ljudnivåerna i svenska klassrum kan ibland överstiga Arbetsmiljöverkets bullergräns på 80 decibel. Men även ljudnivåer som ligger under bullergränsen kan vara så höga att de har negativa effekter på elevernas hälsa.
- Det finns både legala och medicinska argument för att omedelbart sätta in åtgärder för att sänka ljudnivåerna i svenska klassrum. Skolan ska inte behöva ha en arbetsmiljö som inte accepteras på andra arbetsplatser, säger Robert Wålinder, överläkare vid Arbets- och miljömedicin, Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Han är en av de ansvariga för studien, som under fyra höstterminsveckor dagligen mätt ljudnivån i tre klassrum under hela skoldagen.
Vid flera tillfällen under samma tid besvarade eleverna frågor om i vilken mån de besvärats av bland annat hörselsvårigheter, trötthet och huvudvärk. De fick också blodtrycket uppmätt och lämnade prover för mätning av halten av stresshormon i saliven.
Mätningarna av ljudnivån visar att "tyst i klassen" definitivt inte gäller i dagens skola. Under de flesta skoldager låg ljudnivån i klassrummen mellan 60 och 70 decibel, men ljudnivåer däröver var inte ovanliga. Var fjärde skoldag översteg ljudnivån 70 decibel och två dagar var den högre än bullergränsen 80 decibel.
Som jämförelser kan nämnas att ljudnivån på en meters avstånd i ett "tyst" sovrum är cirka 25 decibel, vid ett normalt samtal cirka 65 decibel och vid arbete med motorsåg cirka 110 decibel. Smärtgränsen är 130 decibel.
Det fanns en nära koppling mellan å ena sidan ljudnivån i klassrummen, å andra sidan elevernas svar på olika hälsofrågor och mätningarna av stresshormon i saliven.
- Ju högre ljudnivå i klassrummet, desto mer besvärades eleverna av till exempel trötthet, huvudvärk och svårigheter att höra vad läraren sade. Med stigande ljudnivå ökade också halten stresshormon i saliven under skoldagen.
Till skillnad från i en del andra studier fanns däremot inget säkert samband mellan höga ljudnivåer och stegrat blodtryck hos eleverna.
- Våra fynd pekar ändå på att buller och höga ljudnivåer bör betraktas som en riskfaktor i skolmiljön. Med till exempel mindre skolklasser och ökad användning av ljudabsorberande material bör ljudnivån kunna sänkas, säger Robert Wålinder.
Samtidigt påpekar han att den nya studien inte kan ge säkert besked om det är bullret i sig som stressar eleverna eller om den höga ljudnivån "bara" är ett tecken på en allmänt stökig och stressande arbetsmiljö i klassrummet.
- Den och flera andra frågor hoppas vi få svar på i en pågående utvidgad studie som omfattar skolor från hela Uppsala län, säger Robert Wålinder.
Den nya studien publiceras i det nya numret av facktidskriften Scandinavian Journal of Work and Environmental Health.
Så jobbar vi med nyheter