Budgetkrav kan leda till att lärare sägs upp
Gymnasieskolan måste skära ned på personalen om man inte får mer pengar för att täcka sina höga lokalkostnader. Enligt Uppsalas gymnasiechef Ove Bergvall behöver gymnasiet avsevärt mycket mer än vad politikerna vill ge.
Enligt gymnasiechef Ove Bergvall behöver gymnasiet mycket mer pengar än vad politikerna vill ge, annars måste man skära ned på personal. Hur stora nedskärningar det handlar om vill han dock inte gå in på eftersom förhandlingarna fortfarande pågår.
- Men det kommer att påverka alla sorters personal, både undervisande och icke undervisande, säger han.
Nedskärningarna, som i första hand sker genom naturliga avgångar, ska finansiera gymnasiets kraftigt ökande kostnader för lokaler. Ett eftersatt underhåll av flera skolor och stora nyinvesteringar gör att kostnaderna sprungit i väg.
- Jag är ledsen att vi inte lever upp till vårt vallöfte att förstärka gymnasieskolan och jag är absolut inte stolt över det kommande gymnasieavtalet. Men vi har inte mer pengar att skjuta till, säger Mohamad Hassan (fp), ordförande i utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden, UAN, som fördelar pengar till gymnasiet.
Enligt Mohamad Hassan räcker de pengar UAN fått från kommunens totala budget helt enkelt inte till.
Miljöpartisten Jonas Åsenius håller dock inte med. Han tycker att 10 miljoner kronor borde kunna omfördelas från bland annat internationella utbyten, ersättningar till friskolor och medel som är reserverade för att inrätta lektorstjänster på gymnasiet.
- Då kan de värsta nedskärningarna undvikas, säger han.
Totalt har gymnasieskolan i Uppsala en budget på cirka 800 miljoner kronor.
Så jobbar vi med nyheter