Budget i balans trots ökande kostnader

– Budgeten som vi föreslår för 2017 känns stabil med ett beräknat överskott på 200 miljoner kronor, och samma sak gäller 2018. Däremot kan jag känna en viss oro för ekonomin 2019 då kostnaderna för stora investeringar slår igenom, säger Börje Wennberg.

Läkemedelskostnaderna på Akademiska sjukhuset beräknas öka med drygt fem procent 2017, och inom primärvården med hela nio procent. Det är nya dyra läkemedel, bland annat diabetes- och blodförtunnande mediciner, som till stor del förklarar de ökade kostnaderna. Samtidigt ger staten läkemedelsförmånsbidrag till landstingen, bidrag som förhandlas årligen mellan staten och SKL, Sveriges kommuner och landsting.

– Vi har fått ett tillskott i 2016 års budget för ökade kostnader för läkemedel, och det räknar vi med att få det även de kommande åren. Det är inte poster jag är orolig för även om det finns en viss osäkerhet eftersom avtalen sluts på årsbasis, säger Börje Wennberg.

De områden som Börje Wennberg ser som mera oroande är kösituationen och att kostnaderna för hyrpersonal skjuter i höjden. I årsbudgeten 2016 fanns 46 miljoner anslagna till hyrpersonal. Redan i september uppgick kostnaden till 74 miljoner kronor, och i bokslutet 2015 var den totala kostnaden 94 miljoner.

– Det är framför allt kostnaden för hyrsjuksköterskor som ökar, och vi måste hitta former och avtal som gör oss mera attraktiva som arbetsgivare. Ett sätt har varit det kliniska utvecklingsåret som riktas till nyutbildade sköterskor som varit mycket uppskattat och från att ha varit projekt nu har permanentats. Vi har också inrättat flera AT-block för läkare, framför allt inom primärvården, säger Börje Wennberg.

Det andra området som han ser som bekymmersamt är tillgängligheten och patientköerna.

– Vi måste definitivt bli bättre på att ta hand om de som söker vård. Det är en stor utmaning för verksamheterna och för våra styrelser.

Kostnader för vård när det gäller asylsökande har skjutit i höjden, liksom belastningen på olika delar av vårdapparaten. Folktandvården, primärvården, psykiatrin, infektions- och lungklinikerna och barnsjukvården har samtliga rapporterat om ökad belastning.

– Vi får statsbidrag som täcker de utgifter vi har för asylsökande, och visst innebär det en belastning på ansträngda verksamheter, men så är det oberoende av de sökandes härkomst, säger Börje Wennberg.

Landstingsstyrelsen behandlar budgetförslaget 8 november, och beslut tas i landstingsfullmäktige 30 november.