Brukarna ges större inflytande
?Brukarna? säger att talet om samverkan inom psykiatrin är ett tio år gammalt mantra. Bertil Jansson, chef för psykiatridivisionen vid Akademiska sjukhuset, tycker att nationella psykiatrisamordnaren Anders Miltons slutbetänkande ger råg i ryggen gentemot landstingspolitikerna.
Ingemar Wernegren är föreståndare för Lindormen, den lokala RSMH-avdelningen i Uppsala (RSMH=Riksförbundet för social och mental hälsa).
- Milton vill att brukarna skall ha större inflytande. Eftersom vi är en brukargrupp tycker vi att det är bra, säger han.
Men allt tal om samverkan anser han är just prat.
- Det har talats om samverkan inom psykiatrin de senaste tio åren, och det har länge låtit som ett mantra eftersom det rent konkret inte hänt särskilt mycket.
Tala räcker inte längre
Samtidigt anser han att Anders Milton verkar ha insett att det inte längre räcker med att enbart tala om samverkan.
- Han föreslår ju faktiskt en lagstiftning. Om riksdagen förutom kommuner och landsting dessutom skulle innefatta försäkringskassan och arbetsförmedlingen skulle det kunna bli riktigt bra.
Bertil Jansson har följt Anders Miltons arbete på nära håll, bland annat genom att ha suttit i en kontaktgrupp bestående av olika psykiatriföreträdare för landstingen som haft regelbundna möten.
- Som chef för psykiatridivisionen känns det förstås bra att ha Miltons ord i ryggen när vi skall möta landstingspolitikerna. Jag är medveten om att de har svåra ekonomiska prioriteringar att göra, samtidigt som jag märker förståelse och stort intresse.
Ingenting nytt
Enligt Bertil Jansson innehåller slutbetänkandet ingenting nytt och förvånande, utom ?möjligen att fokus på samarbetet förstärks?.
Han påminner om att satsningarna på psykiatrin i Sverige inte har ökat sedan 1950-talet, utan snarare minskat trots att alla tecken tyder på att allt fler människor lider av psykisk sjukdom.
- Snarare har resurserna minskat, även om det är svårt att jämföra de gamla mentalsjukhusens tid med i dag. På 50-talet fick psykiatrin 30 procent av resurserna, mot 10-13 procent i dag. Det är givetvis anmärkningsvärt.
Inte något oväntat
Mary Nilsson, chef för individ- och familjeomsorgen i Uppsala kommun, tycker att utredningen ger en bra ansats, men att den inte innehåller något oväntat.
@3a Text:- Här i kommunen har vi ju sett hur människor saknar sammanhang, och att det är si och så med meningsfull sysselsättning. Det är en socialpolitisk fråga som handlar om var ambitionsnivån skall ligga. Jag tycker att Uppsala kommun kommit långt i sitt samarbete med bland andra landstinget.
I Uppsala län vårdas omkring 8 000 patienter per år inom allmänpsykiatrin. Dessutom tillkommer ungefär 1 500 personer som får vård inom psykos/rehabsjukvården. Omkring 1 procent av landets befolkning beräknas drabbas av psykosproblem. Det innebär att
3 000 av länets 300 000 invånare lider av psykoser.
Så jobbar vi med nyheter