De senaste åren har nyheterna ofta dominerats av skjutningar bland unga män. Men som tidningen tidigare rapporterat pågår samtidigt i det tysta en positiv utveckling bland en stor del av landets ungdomar.
Brottsförebyggande rådet frågar regelbundet elever i årskurs 9 om deras brottslighet. Ska man tro svaren har andelen som begått grövre våldsbrott nästan halverats på tio år. Uppgifterna stöds av att allt färre unga uppger att de utsatts för misshandel.
Positiva siffror går att hitta på ytterligare en rad områden:
* Andelen elever i årskurs 9 som uppgett att de vandaliserat det senaste året har på två decennier sjunkit från 32 till 13 procent.
* Under samma period har andelen i årskurs 9 som uppger att de aldrig skolkar ökat från 49 till 72 procent.
* Sedan 2012 har andelen icke-rökare i årskurs 2 i gymnasiet ökat från 70 till 75 procent.
De här siffrorna bygger på vad ungdomarna själva uppger. Men går det att lita på deras uppgifter?
Felipe Estrada, professor i kriminologi vid Stockholms universitet, menar att det verkligen skett en positiv utveckling vad gäller brottsligheten.
– Flera av de här undersökningarna har gjorts under många år och i flera regioner. Lägger man ett pussel framträder en likartad bild och troligen är det så att brottsligheten bland unga har sjunkit stadigt sedan mitten av 1990-talet då den var som högst. Samma utveckling har noterats även i andra västländer, säger Felipe Estrada.
Drickandet bland ungdomar har gått ner dramatiskt vilket sannolikt är en viktig omständighet.
1993 berättade UNT hur berusade ungdomsgäng med hundratals personer drog fram genom Uppsala på Kulturnatten och försökte ställa till bråk. Polishundar fick sättas in för att skydda poliserna från att bli anfallna av gängen.
Såväl Kulturnatten som lucia brukade ungdomar delta i fylleslag i Uppsala. Under exempelvis luciafirandet 2001 fick sju "i princip medvetslösa" tolvåringar föras till Akademiska sjukhuset. Sådana händelser har blivit betydligt ovanligare.
Det finns en nära koppling mellan alkohol och brott. Tommy Andersson, docent i psykologi vid Umeå universitet, tror att just ökad nykterhet är en viktig faktor bakom den pågående skötsamhetstrenden. Han anser att även digitala medier spelar roll.
– Förr var ungdomar ute på stan och drack och bråkade. Nu sitter många istället hemma framför datorn, säger Tommy Andersson.
Om ungdomar dricker mindre ökar säkert narkotikan, invänder kanske någon. Men enligt flera undersökning ligger narkotikamissbruket bland ungdomar i stort sett konstant på en relativt låg nivå.
Andra förklaringar till den positiva tendensen brukar vara att dagens föräldrar har bättre koll på sina barn och att ökad individualism får unga att satsa mer på sig själva.
Det är dock inte alla det går lika bra för. Även om brottsligheten gått ner generellt bland ungdomar är den utvecklingen mindre kraftig bland dem från resurssvaga familjer, berättar Felipe Estrada.
Enligt honom är misslyckande i skolan den största riskfaktorn för att en ung person ska hamna i kriminalitet.
– Elever det går bra för i skolan löper liten risk att lagföras för brott, konstaterar Felipe Estrada.
Därför ser han ökat stöd i skolan till lågpresterande elever som den viktigaste åtgärden för att förebygga ungdomsbrott.
Sambandet mellan dåliga skolbetyg och kriminalitet verkar dessutom ha blivit starkare med åren.
– För dem som föddes på 1960-talet var risken att börja med brott fyra gånger högre om personen hade misslyckats i skolan. För personer födda på 1980-talet hade överrisken stigit till 5,5 gånger. Kanske beror det på att det förr var lättare att få jobb trots dåliga skolbetyg, uppger Felipe Estrada.
Även om många kurvor pekar åt rätt håll är allt inte rosenrött. Det finns tecken på att bland annat sexualbrott bland unga gått upp på senare år.
Dessutom har det sedan mitten av 1980-talet skett en fördubbling av andelen tonåringar som rapporterar psykosomatiska symtom. Där ingår sådant som sömnsvårigheter, nedstämdhet, ångest och ont i magen.
Folkhälsomyndigheten har pekat på ökad skolstress och högre utbildningskrav på arbetsmarknaden som ett par avgörande faktorer.
– Sannolikt har de stora förändringar som ägt rum i skolans värld spelat in, menar Curt Hagquist, professor i folkhälsovetenskap vid Karlstads universitet.
Han tror även att mer användning av smarta telefoner och andra elektroniska medier kan spela in men framhåller att sambandet ännu är outforskat.
Curt Hagquist understryker att skolan har en viktig roll.
– Det finns en stark koppling mellan dåliga skolbetyg och psykisk ohälsa i vuxen ålder, säger han.
Han efterlyser ökade skolresurser, både för att höja resultaten åt elever som inte presterar så bra och för elever med psykiska svårigheter.