Jale Poljarevius vid Uppsalapolisen efterlyser mer resurser för att hinna hantera de Anom-ärenden som nu strömmar in.
I juni 2021 slog poliser i 16 länder till mot tusentals kriminella runt om i världen som använt den krypterade appen Anom.
Den Uppsalaföretagare som sedan dess är häktad för grovt narkotikabrott är en av ett tio-tal personer i Uppsalaregionen som i greps vid tillslagen. Bland dem finns bland annat en 42-årig man som enligt polisen ligger bakom en stor del av den organiserade brottsligheten i Uppsala.
LÄS MER: Företagare gömde knark för miljoner hos idrottsklubb. Avslöjades med Anom-chattar.
Jale Poljarevius är chef för underrättelsesektionen i polisregion Mitt som Uppsala län tillhör. Han säger att Region Mitt kontinuerligt får in nytt material från Anom-chattarna.
– Det dyker hela tiden upp paket med information från Noa, Polisens nationella operativa avdelning, som i sin tur fått uppgifterna från Europol. Vi bearbetar informationen på regional nivå, berättar Jale Poljarevius.
Sedan i fjol har polisen lagt ansenliga resurser på Encrochat. Frågan är hur man hinner med nu när alla Anom-ärenden strömmar in.
– Vi har gjort en prioritering så att vi tar de grövsta ärendena först. Men situationen förändras ständigt, till exempel om någon längre ner i Anom-utredningarna häktas måste vi ta det ärendet eftersom fall med frihetsberövade har förtur.
Teletjänsten Anom resulterade i ett stort polistillslag kallat Operation Trojan Shield. Flera kriminella övergick till Anom när polisen lyckades ta sig in i Encrochat.
Räcker resurserna för Anom-fallen?
– Jag skulle vilja ta in extra folk till de här ärendena men det går inte eftersom vi måste upprätthålla den övriga verksamheten.
Det här gäller ju mycket allvarlig brottslighet där polisen har stark bevisning och en möjlighet att få fast grovt kriminella. Kan ni inte omprioritera?
– Det går inte att sätta vem som helst på de här fallen, vi måste ha utbildade utredare och antalet räcker inte. Det är som att ha en läckande båt med åtta hål men bara sex korkar att stoppa i hålen.
– Om Anom var ett Uppsalafenomen hade vi kunnat ta in poliser från andra delar av landet men alla regioner arbetar med Anom just nu.
Linda Staaf, chef för underrättelseenheten på Nationella operativa avdelningen, Noa, var med och ledde den svenska polisens arbete med Anom.
Det massmediala pådraget i samband med Anom-tillslagen i juni blev enormt men efter de många arresteringarna har det i stort sett varit tyst. Allt kring Anom är hemligt och den enda information som UNT fått ut från polisens officiella kanaler är att 160–180 individer är eller har varit frihetsberövade i Anom-utredningar med kopplingar till Sverige.
Ytterligare Anom-ärenden har tillkommit sedan tillslagen i början av juni. Det uppger Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare vid Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet.
De svenska Anom-ärendena hanteras av Riksenheten mot internationell och organiserad brottslighet, Rio. Marie Lind Thomsen, vice chefsåklagare vid Rio, uppger att ytterligare Anom-ärenden tillkommit sedan tillslagen i början av juni.
– Precis som i fallet med Encrochat har det uppstått nya brottsmisstankar när utredningarna kommit igång, säger hon.
Hur många åklagare på Rio arbetar med Anom-ärendena?
– Jag har inget antal men det är en ansenlig del av Rios åklagare, säger Marie Lind Thomsen.