Kvinnan besökte aktivitetsanläggningen ihop med sina barn och gjorde ett hopp i hoppgropen, som består av bland annat en tjock luftmadrass med en luftkudde. Hon landade så illa att hon bröt fotleden. Kvinnan stämde företaget som driver anläggningen och hävdade att lufttrycket i kudden var för lågt och att underlaget därför var så hårt att foten bröts. Hon ansåg att skadan orsakats av bolagets vårdslöshet och krävde skadestånd.
Företaget nekade och uppgav att hoppgropen varit tillräckligt luftfylld och att de gett tillräcklig information om hur hoppen skulle utföras. Uppsala tingsrätt ansåg inte att bolaget kunde hållas ansvarigt för skadan och påpekade bland annat att det fanns tydliga anvisningar om att den som hoppade måste landa på rygg eller rumpa. Enligt tingsrätten hade kvinnan haft tyngdpunkten längre fram när hon landat, vilket orsakat frakturen.
Kvinnan överklagade till hovrätten som kom till rakt motsatt slutsats och ansåg att det funnits brister i säkerhetsrutinerna för hoppgropen. Med bättre kontroller hade kvinnans skada kunnat undvikas, enligt hovrätten, som slog fast att företaget var skyldigt att betala skadestånd.
Bolaget gick emellertid vidare till Högsta Domstolen (HD), som gav prövningstillstånd. HD konstaterar att de juridiska knäckfrågorna handlar om vilken skyldighet en verksamhetsutövare har att motverka skador.
HD river nu upp hovrättens dom och slår fast att företaget i Uppsala inte vållat kvinnans skada. HD anser i och för sig att aktiviteterna "medförde en betydande risk för skada" och att höga krav måste ställas på säkerheten. Enligt rätten hade företaget också vidtagit rimliga åtgärder för att förebygga skador i hoppgropen. En anställd övervakade hoppen och på en skylt framgick tydligt att man alltid måste landa på rygg eller rumpa. Enligt HD står det klart att kvinnan i stället landade på fötterna.
HD anser inte att utredningen ger tydligt stöd för att lufttrycket i kudden skulle ha varit för lågt. Domstolen påpekar att flera personer hoppat före kvinnan, "uppenbarligen utan att någon reagerat på lufttrycket".
Slutsatsen blir att företaget inte varit oaktsamt i tillsyn eller underhåll av hoppgropen och därmed frias. I stället får kvinnan betala bolagets rättegångskostnader i alla instanser, totalt drygt 100 000 kronor, utöver sina egna juristkostnader.