Sedan 1 januari 2009 styr MU-avtalet konstnärers arbetsvillkor och ersättning från statliga museum. Rättvisemärkningen är gjord av projektet Reko (som drivs av konstnärer), med utgångspunkt i avtalet. Men även institutioner som inte är statligt finansierade har tagits med - exempelvis stiftelsen Bror Hjorths Hus och kommunala Uppsala Konstmuseum. Reko menar nämligen att MU bör fungera som utgångspunkt för hela konstbranschen.
I granskningen har man bland annat undersökt om det upprättas skriftliga avtal, om konstnärerna får kostnader ersatta, och om det betalas avtalsenliga utställningsarvoden. Bara sju av sextio konstställen Reko-märktes - bäst blev Göteborgs konsthall med 370 poäng av 400. Uppsala Konstmuseum hamnade på plats 25 av 60 med 261 poäng, medan Bror Hjorths hus landade nästan sist i rankingen, på plats 58 av 60, och 127 poäng.
Det senare baseras dock på endast en konstnärs uppgifter, vilket kritiseras av Bror Hjorths Hus chef Tomas Järliden.
– Jag tycker det blir väldigt missvisande när man baserar placeringen på svaret från en enda person. Bortsett från ett e-postmeddelande med en enkät för ifyllnad har ingen från Reko kontaktat mig för att kontrollera vilka villkor som gäller, säger han.
Tomas Järliden beklagar dock att han inte inkom med uppgifter till Reko när han fick enkäten. Däremot välkomnar han att undersökningen görs.
Reko försvarar sin rankning av Bror Hjorths Hus:
– Vi har fått in uppgifter som visar exakt hur de arbetat vid en viss utställning och därför är intressanta. Det är inte en hundraprocentig bild, men det ger förhoppningsvis en vink om hur de jobbar, säger Erik Krikortz, en av initiativtagarna till granskningen.
Elisabeth Fagerstedt, chef på Uppsala Konstmuseum, tar 25:e-platsen med ro.
– Man får ta det som det är, med tanke på att underlaget är så litet. Men naturligtvis vill man vinna, man vill ju vara lika bra som Göteborgs konsthall, säger hon.
I rapporten står det att Uppsala konstmuseum inte alltid har skriftliga avtal - vad säger du om det?
– Vi har alltid skriftliga avtal, om det inte skett i något fall så är det ett misstag, säger Elisabeth Fagerstedt.
Även hon dock att det är bra att rapporten gjorts. Reko menar dock att underlaget från konstmuséet är tillräckligt - uppgifter om tre utställande konstnärer. Ett annat problem för Uppsala konstmuseum är enligt Erik Krikortz ersättningsnivåerna.
– Vårt underlag visar tydligt att museet betalar ut alldeles för låga ersättningar enligt Rekos kriterier och MU-avtalet. Museet har till och med en öppen policy som säger att utställningsersättning är en "förhandlingsfråga vid separatutställning, ingen ersättning vid grupputställning", säger han.
Elisabeth Fagerstedt uppger dock att ersättningen från Uppsala konstmuseum ligger i nivå med MU-avtalet.
Något annat som Erik Krikortz vill lyfta är frågan om medverkansersättning - lön för arbetet kring en utställning. Dessa jobbtimmar ska enligt avtalet ersättas, vilket inte fått genomslag då bestämmelsen är ny och okänd. Elisabeth Fagerstedt på Uppsala Konstmuseum säger exempelvis att hon aldrig stött på en konstnär som efterfrågat ersättning för arbetet med att ställa i ordning en utställning.
För Reko är målet en attitydförändring.
– Rent konkret hoppas man att det leder till en mer professionell attityd, att det ska vara självklart att man som konstnär får betalt för sitt arbete, säger Jan Rydén, som också är en av initiativtagarna till granskningen.
Fotnot: UNT har tyvärr inte haft möjlighet att granska avtalen med institutionerna.