Med jämna mellanrum åker tjänstemän från miljökontoret ut på landsbygden i kommunen för att kontrollera enskilda avlopp. Den här dagen har turen kommit till ett område nära Knutby. En grupp miljöinspektörer ska beta av ett 30-tal hushåll under dagen. Linnea Pettersson och Sofie Bergendahl har klätt sig i blå skyddsoveraller och stövlar. De knackar på dörren till ett hus vid Solvalla men ingen är hemma. De går i väg till en trekammarbrunn i närheten, lyfter på cementlocket och börjar fotografera.
– Viktigt är även att undersöka om infiltrationen, det vill säga avrinningen från brunnen ner i marken, fungerar, säger Linnea Pettersson.
– Många tror att det räcker med en trekammarbrunn men även efterföljande rening är ett krav, framhåller Sofie Bergendahl.
Vad miljökontorets inspektörer i första hand vill komma åt är fosforn. Den bidrar kraftigt till övergödning vilket får sjöar och vattendrag att växa igen. Toalettutsläpp från ett normalhushåll innehåller nära tre kilo fosfor per år. Om avloppet enbart har slamavskiljning i form av till exempel trekammarbrunn försvinner bara tio procent av fosforn. Om brunnen kombineras med välfungerande infiltration kan mer än 70 procent av fosforn tas bort.
Dåliga avlopp kan även orsaka utsläpp av farliga bakterier som kan förstöra bad- och dricksvatten. Problemet gäller utsläpp från vattentoaletter. Redan på 1960-talet blev det olagligt att ha en vattentoa med enbart slamavskiljning. En efterföljande rening i form av infiltration eller minireningsverk är sedan dess ett krav enligt miljöbalken. Trots det släpper fortfarande 1 400 hushåll i kommunen ut sitt toaavfall i naturen på ett otillåtet sätt. Under lång tid har miljökontoret inte haft någon totaltäckande bild av var de skadliga avloppen finns, något man arbetar med att åtgärda. Inom fem år ska de 1 400 bristfälliga avloppen inventeras av kommunen och målet är att minska fosforutsläppen med ett halvt ton om året.
När miljökontoret hittar ett avlopp med dålig rening uppmanas fastighetsägaren i första hand att ansöka om ett tillstånd och förbättra sin anläggning. Den som vägrar kan få ett utsläppsförbud vilket årligen drabbar ett tiotal personer i Uppsala.
– I allmänhet blir vi väl bemötta när vi är ute och kontrollerar avloppen, berättar Sofie Bergendahl. En del känner inte till de krav som ställs på avloppen, andra har skjutit på saken men vill göra rätt.
Henrik Eriksson i Almungetrakten fick besök av miljökontoret i fjol. Han blev tillsagd att byta ut sin tvåkammarbrunn mot trekammarbrunn med infiltration. Det kostade honom ett par arbetsdagar och 40 000 kronor.
– Jag visste att min anläggning inte uppfyllde kraven men det hade inte blivit av att förbättra den. I och för sig var det väl bra att de gjorde inspektion men jag tyckte att det fungerade bra även tidigare, säger Henrik Eriksson.
Arbetet med att få ner fosforutsläppen är bland annat en följd av krav från EU. Fram till 2015 måste utsläppen ner rejält för att Uppsalas vattendrag ska klara vattendirektivets kriterier för god ekologisk status. Avlopp låter kanske inte som någon särskilt upphetsande fråga men intresset från de berörda är stort. I våras ordnade kommunen en avloppsdag som lockade 700 personer till Konserthuset. I mars nästa år genomförs satsningen igen.