Brister i storkök kvarstår
Bristerna fortsätter att vara stora i storhushållen. Egenkontrollen fungerar inte och kök drivs utan godkännande. Livsmedelsverket kritiserar kommunerna för att de inspekterar lokalerna för sällan. Endast i var tredje kommun gjordes inspektionerna i tillräcklig utsträckning.
Verket konstaterar att de stora bristerna i storkökens egenkontroll också återspeglas vid själva inspektionerna. Särskilt stora är problemen då det gäller livsmedelshantering samt underhåll av lokaler och utrustning.
Följande brister påpekas:
Saknar godkännande
Vart tredje storkök har inte ett lokalgodkännande som överensstämmer med de verkliga förhållandena.
Sex procent (fyra stycken) saknar lokalgodkännande från tillsynsmyndigheten vilket innebär att verksamhet inte får pågå.
I vart femte kök pågår verksamhet som inte överensstämmer med det godkännande som getts. I lika många kök stämmer lokalerna inte överens med lokalgodkännandet.
Brister i egenkontrollen
Krav på egenkontroll infördes i Sverige 1990. Undersökningen visar att 11 procent av storköken saknar egenkontrollprogram och 13 procent kunde inte visa upp något program vid inspektionstillfället. Samtliga kök som hade egenkontroll har stora eller små brister i egenkontrollen.
I 37 kök var det brister i rengöringen, i 59 kök var det fel på underhållet, 46 kök hade brister i märkning och därmed också svårt att klara spårbarheten av råvaror. I 49 kök gjordes påpekanden då det gäller personalens omklädningsrum och klädsel. Det var också vanligt med brister i kylkontroll, nedkylning och varmhållning.
Under de två senaste åren har var fjärde kök inte inspekterats av kommunerna. Livsmedelsverket anser att livsmedelslokaler ska inspekteras en gång om året. Detta gjordes endast i var tredje kommun.
Dålig kunskap om lagar
Resultaten visar enligt Livsmedelsverket dels att tillsynen från myndigheterna i många fall inte varit tillfredsställande, dels att de ansvariga för storhushållen inte har insikt i gällande livsmedelslagstiftning.
— Resultaten från inspektionerna 2002—2003 skiljer sig inte mycket från dem från 2000—2001. Bristerna är i princip desamma. Företagarna tar inte alltid sitt ansvar och tillsynsmyndigheterna utnyttjar inte alltid möjligheten att agera. Vi har inga möjligheter att ingripa mot kommunerna. Det vi kan göra är att stödja dem och förmedla kunskaper, säger Ulla Lantz, statsinspektör vid Livsmedelsverket.
Hon konstaterar också att det tagit lång tid att få fram resultaten av undersökningen.
— Det är väldigt sorgligt att det drar ut på tiden så här. Men det beror på verkets prioriteringar. Just nu läggs i stället mycket resurser på de nya lagarna som träder i kraft 1 januari, säger Ulla Lantz.
Följer upp inspektionerna
Verket kommer senare att göra en granskning av om, och i så fall hur, de normerande inspektionerna påverkat livsmedelskontrollen i landets 290 kommuner.
Innan det arbetet påbörjas ska man dock sammanställa resultaten för normerande inspektioner för 2004 och 2005. Dessa väntas bli klara först 2007.
Så jobbar vi med nyheter