Brister i skolornas arbete mot kränkningar

Kränkningar av elever är vanliga i Uppsala kommun. Trots kraven på skolornas likabehandlingsarbete.

Foto: Pär Fredin

Uppsala2014-08-25 07:01

Sommarlovet är över och höstterminen har tagit vid. Men det är inte alla barn och ungdomar som längtat tillbaka till skolan. Det senaste året har var femte elev i Sverige blivit utsatt för kränkningar av annan elev, uppger organisationen Friends. För att förhindra kränkningar är varje skola skyldig att upprätta en likabehandlingsplan. I Uppsala kommun har skolorna tidigare fått kritik för att inte ha någon plan. I en ny granskning gjord av Barnombudsmannen i Uppsala visar skolorna på förbättringar men långt ifrån alla har en aktuell och gällande plan.

– Hos en del skolor har vi inte ens fått tag på några planer. Jag hoppas det här blir ett sätt att sparka dem lite i baken, säger Lisa Skiöld , barnombudsman i Uppsala.

På Stordammens skola jobbar man aktivt med likabehandlingsplanen. Shaho Porgord är kurator och inne på hans kontor ligger en hög med laminerade papper. Där står orden trygghet, demokrati, ansvar och empati skrivna. Det är en sammanfattning av skolans värdegrund och tanken är att varje klass ska ha dessa på väggen.

– Jag kände att vi behövde ledord att arbeta efter. Tidigare var det långa texter om hur skolan ska vara och det blir svårt för elever att ta in, säger han.

Just den här veckan arbetar varje klass med värdeorden där eleverna får chans att diskutera kring ordens betydelse. Tanken är att värdeorden ska återkomma under läsåret i form av temadagar.

– Får vi till ett bra arbete med värdegrunden blir det enklare att nå eleverna som på så sätt vet vad orden innebär. Då slipper onödiga konflikter, säger Shaho Porgord.

Även om skolan arbetar aktivt med sin värdegrund är ändå frågan om eleverna själva vet vad de ska göra om de känner sig trakasserade eller kränkta. UNT frågar Fares Rawajbeh , 15, som sitter vid ett bord ute i korridoren tillsammans med några kompisar.

– Jag vänder mig till Shaho vår kurator, han ställer upp i alla lägen. Eller så skulle jag gå till någon lärare om han inte är i skolan, säger Fares Rawajbeh.

I korridoren kommer fjortonåriga Matilda Möller Johansson gående.

– Jag skulle prata med en fröken först och berätta vad som har hänt, säger hon.

På frågan om någon av dem känner till skolans likabehandlingsplan är båda tveksamma.

Likabehandlingsarbetet är ett sätt att garantera elevers trygghet och ge en beskrivning av hur skolan ska agera när en elev upplever sig diskriminerad eller kränkt. Planen ska uppdateras varje år vilket inte är fallet för flera av Uppsala kommuns skolor. Vad det beror på tror Lisa Skiöld delvis kan ha att göra med rektorers stora ansvarsområden som inte ger dem tillräckligt med tid.

– Det blir också för lite konsekvenser om de inte gör som de ska, och då menar jag inte konsekvenser för elever utan för skolorna. Det bästa vore så klart om alla kände ett stort engagemang i frågan men när så inte är fallet behöver det finnas mer krävande kontrollorgan. Jag tycker inte skolinspektionen lever upp till det måttet alltid, säger hon.

– Vi har jobbat i 25 år med detta och det har alltid handlat om mobbningsfrågor. Det har inte blivit så mycket bättre, det är fortfarande mycket kränkningar i skolorna, säger Lisa Skiöld.

På Stordammens skola anser Shaho Porgord att kränkningar inte är vanliga.

– Om jag ska vara ärlig så tycker jag inte det. Jag har varit på skolor där det varit mycket mer. Det uppstår såklart situationer ibland men inte av den uppfattningen som folk tror, säger han.

Likabehandlingsarbete

Barnombudsmannen har under 2013/2014 gjort en omfattande kartläggning av de kommunala och fristående skolorna i Uppsala kommun. De tittade efter tillgängligheten av likabehandlingsplanen och om den innehöll de sju punkterna utifrån Skolverkets direktiv. Planen dels innehålla hur skolans förebyggande arbete ser ut, rutiner kring upptäckten av kränkningar och vilka åtgärderna är. Den ska även finnas tillgänglig för både elever och föräldrar.

55 % av kommunala grundskolor hade alla moment i planen .

20 % av de fristående grundskolorna och kommunala gymnasierna hade alla moment i planen.

7 av 10 fristående gymnasieskolor har med alla moment medan tre skolor inte hade någon plan alls.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!