Brister i LFV:s personkontroll

— Det är upp till företagen att hålla en högre säkerhetsnivå än den Luftfartsverket erbjuder. Märkligt nog är vi de enda som utnyttjar denna möjlighet, trots att vårt system varken är komplicerat eller olagligt, säger Christer Hallgren, avdelningschef på SAS Ground Services (SGS).

Får själva begära registerutdrag
SGS låter arbetssökande till jobb som lastare, ramp- och incheckningspersonal själva begära ett registerutdrag från Rikspolisstyrelsen och lämna det oöppnade kuvertet vid anställningsintervjun. Där finns samtliga eventuella domar med.
— Det infördes efter de omfattande bagagestölderna för fyra år sedan och fungerar bra. Uppgifter om en pågående rättegång eller misstanke om brott får vi dock aldrig reda på, säger Christer Hallgren.
Enligt honom minskade antalet ansökningar drastiskt när systemet infördes. Många avstod från att söka jobb.
— Allt sker på frivillig basis och strider inte mot något regelverk. Vi är noga med vilka vi anställer, eftersom kriminella kan utöva påtryckningar på folk på flygplatsen. I förlängningen är det en stor säkerhetsrisk. Därutöver vill vi självklart inte ha in folk som begått grova brott, säger Christer Hallgren.

Lagändring?
Luftfartsverket, Arlandapolisen och Säpo menar dock att det inte går att stoppa kriminella som söker jobb på Arlanda.
— Vi har uppvaktat justitiedepartementet i frågan och vill ha en lagändring som gör det möjligt att få ut fler uppgifter i syfte att kunna göra en samlad bedömning av en person, säger Jan Lindqvist, informationschef på LFV Arlanda
Regelverket, som Luftfartsverket använder sig av, går ut på att alla anställda som behöver ett inpasseringskort till airside och det säkerhetssklassade flygplatsområdet måste kontrolleras via Säpo. Syftet är att sålla bort personer som begått brott kopplat till terrorism. Säpo handlägger och föredrar till Registernämnden, som beslutar om vilka uppgifter som får lämnas ut. Varje år görs cirka 5 000 registerkörningar.

Allt får inte lämnas ut
Men kontrollen är behäftad med många brister. Det går endast att få ut uppgifter kopplade till terrorism och vissa brottshandlingar, exempelvis mord, våldtäkt, rån och misshandel.
Uppgifter om bedrägeri, barnadråp, häleri, grovt koppleri, snatteri, stöld, grov förskingring, biltillgrepp, vållande till annans död och sexuellt utnyttjande av underårig får enligt lagen inte lämnas ut.

UNT: Varför låta Registernämnden besluta om vad som ska offentliggöras? Om den arbetssökande själv begär ett registerutdrag får ju Luftfartsverket hela listan över eventuella domar och straff.
— Lagen som vi ålagts att följa är inte konstruerad så, säger Lars-Henrik Fossto, crisis manager på LFV.
Ingemar Månsson, kommissarie vid Säkerhetspolisen och föredragande i Registernämnden svarar så här:
— Ja...det finns konstigheter med allt. Men syftet är inte att överlåta kontrollen till den arbetssökande.
Han tillägger att det också finns en risk att arbetsgivare alltför enkelt sållar bort och nobbar arbetssökande.
— Man kan ha snattat i unga år. Ska den förseelsen hänga kvar hela livet, vore det lite väl hårt och man behöver inte vara en sämre människa för det.
— Dessutom finns det en risk att företagen på Arlanda skulle få svårt att få tag på folk, det skulle helt enkelt bli arbetskraftsbrist på flygplatsen, med tanke på allt som står i registerutdragen.