Brister i arbete mot kvinnofridskränkning

Regeringens proposition om kvinnofrid som antogs 1998 och lagen om kvinnofrid som infördes samma år är något unikt i världen.
- Vi har lyckats skapa en modern lag i Sverige. Lagstiftarna har tydligt gjort klart att våld i hemmet inte är samma sak som när två män slåss på krogen och att det är något annat att utsättas för våld på den plats man har rätt att vara trygg, säger Gun Heimer, chef för NCK.

Margaretha Lidman Ling är kammaråklagare och satt med i Kvinnovåldskommissionen som regeringen tillsatte 1993 inför bland annat kvinnofridslagen. Hon säger att innan lagen kom till fanns ett stort behov av att strukturera de brott som skedde mellan närstående. Det var vanligt, och är fortfarande vanligt, att en kvinna som blivit misshandlad av sin make eller sambo tar tillbaka sin anmälan.
- Men i och med den nya lagen går man in på ett tidigt stadium och dokumenterar till exempel skador. Polisen kan videofilma en lägenhet där brottet skett, och en kvinna som blivit våldtagen kommer snabbt till gynekolog, säger Margaretha Lidman Ling.

Åsa Eldén är forskare vid sociologiska institutionen i Uppsala, och har granskat myndigheternas roll i förhållande till lagen. Hon tycker att det finns allvarliga hål i förståelsen av våld mot kvinnor. Hon säger att det inte bara handlar om att ta hand om offren, utan om att se och förstå könsmaktsstrukturerna i samhället.
- Det finns fortfarande brister i hur myndigheterna handskas med frågan. Vi måste ta ett helhetsgrepp och inte bara göra projekt av allt, arbetet måste få mer av en permanent karaktär, säger Åsa Eldén.

Trots att både polis och sjukvårdspersonal tidigt kopplas in leder få anmälda brott till åtal. Det är ofta i bevisföringen som det brister. Mörkertalet är också stort, säger Margaretha Lidman Ling.
- Det är vanligt att den som gjort en anmälan inte vill gå vidare. Det är en stor sak att riva upp hela sitt liv. Men eftersom vi har större möjligheter i dag att dokumentera bevis kan det bli rättegång ändå, särskilt om vi har vittnesuppgifter, säger Thomas Forsberg, kammaråklagare i Uppsala, specialiserad på brott mellan närstående.

Thomas Forsberg säger att i Uppsala är vi bortskämda med både NCK och Akademiska sjukhuset där man är väl insatt i hur brottsoffren ska tas om hand.
I år har NCK tagit fram en guide för hur sjukvårdspersonal ska möta patienter som utsatts för övergrepp. Den är handfast och konkret.
- Lagstiftningen har gett oss ett bra verktyg och nu gäller det att varje myndighet tar sitt ansvar. Det enda som kan förändra statistiken är att myndigheterna samverkar, säger Gun Heimer och tillägger att det händer saker men att det går långsamt.

Brister i arbete mot kvinnofridskränkning

Efter tio år med kvinnofridslagen är det fortfarande få anmälda brott som leder till åtal. Nu ska myndigheterna lär sig samarbeta bättre för att lagen ska nå större resultat.- Varje myndighet måste ta sitt ansvar, säger Gun Heimer på Nationellt center för kvinnofrid (NCK) i Uppsala.