Bristande säkerhet för byggarbetare

Artur, Lukasz och Patryk klättrar upp och ner på taket, tre fyra meter över marken, utan ställning eller annat skydd. Flera gånger vinglar någon av dem till, för att sedan hitta balansen igen. Men hur de skulle agera om någon av dem ramlade ner kan de inte svara på.
– Det är ju bara tre meter, det är ingen fara, säger Patryk.
Han har jobbat i Sverige i snart tre år. Huset de uppför är en villa från husfabrikanten Älvsbyhus, Sveriges största säljare och tillverkare av modulbyggda trähus. Enligt boende i området pågår arbetet från tidig morgon till sent på kvällen, vardag som helg. De lämnar bokstavligen talat inte arbetet, eftersom de även bor i huset de uppför.
I rummet där de sover finns tre madrasser, varsin bärbar dator, lite kläder och några tomma ölburkar. Toalett är installerad och värme finns, intygar Patryk. Men det finns ingen dusch.

Enligt fackförbundet Byggnads är säkerheten på platsen under all kritik, boendeförhållandena undermåliga och arbetstiderna ett brott mot arbetstidslagen eftersom de som arbetar inte tycks få någon sammanhängande dygns- eller veckovila.
Problemet är att byggarbetarna inte är anställda, utan egenföretagare och att inget kollektivavtal finns. Byggnads kan därför inte göra något åt situationen.
– Inte många svenskar skulle gå med på att jobba under sådana premisser. Det är hemskt att se, snacka om att utnyttja, det är precis vad det handlar om. Det är förnedrande, säger Bengt Westman, ordförande för Byggnads Uppland.

De polska arbetarna är anlitade av en lokal entreprenör som har avtal med Älvsbyhus. Han visar med en faktura att byggarbetarna ska få 60 000 kronor för jobbet. I fakturan specificeras dock inte vad den omfattar. Enligt Patryk får de 15 000 kronor att dela på för att uppföra huset, och de hinner med 3-4 liknande hus i månaden. Det skulle innebära att att de får upp till 20 000 kronor var i månaden, inklusive sociala avgifter och före skatt.
Älvsbyhus har entreprenörsavtal med 30-50 företag i landet. Vad de betalar för uppförandet av husen vill de inte avslöja. Men Stefan Sandström, ansvarig för upphandlingarna på Älvsbyhus, säger att de ställer höga krav på ställningar och skyddsutrustning, vilket regleras i avtalen.
–  Entreprenörerna själva kontrollerar sedan att det efterföljs. Men om kraven inte uppfylls så bryter man ju kontraktet. Vi ser allvarligt på detta, säger Stefan Sandström.

Trots att det är den lokala entreprenören som skrivit på avtalet med Älvsbyhus så har han själv inte besökt bygget för att se efter, trots att Byggnads gjort honom uppmärksam på problemet. Han menar han att det inte är hans ansvar att se till att det finns godkända ställningar på plats.
–  Det är precis som det brukar vara, man försöker mörka de verkliga förhållandena.  Man anställer inte, utan lägger ut jobbet på entreprenad. Ibland finns dubbla avtal. Det kan jämföras med situationen för bärplockarna, säger Lars Ekström, inspektör på Arbetsmiljöverket.
Han menar att det går ut på att ta sig runt ansvarfrågan och de bestämmelser som finns. Och arbetsförhållanden likt dessa är inte ovanliga inom byggbranschen, tvärtom.
–  Vi hinner inte med, det är så väldigt vanligt. Budgeten för byggtillsyn har minskats rejält under de senaste åren, och samtidigt har byggandet i Sverige bara ökat, säger Lars Ekström.